fredag 19 oktober 2012

Jätten bule snack och tröskelfysiologi

Jag såg för cirka två veckor sedan att över en dag hade min läsarstatistik skjutit i höjden, vilket gjorde mig förvånad först, men sedan förstod jag att det berodde på arrangörerna bakom mitt favoritlopp, Jätten Bule-löpet, länkat till min blogg på hemsidan efter att de hört av sig till mig och frågat om lov. Jätteroligt!! Så er nya läsare får jag hälsa välkomna, om det nu blivit några!

En som i alla fall registrerade min blogg, på lite oväntat håll, var en av tränarna i Spårvägen, Anders Bamse Fredriksson, som hade undersökt loppen i november efter jakt på ett schysst lopp för sina aktiva. Hans egna ord var:
"Så jag gick in på hemsidan på jättebule, och såg en länk till en blogg. Plötsligt insåg jag ju, fan, det är ju Jonas! Men vilket usel tid!"

Vidare berättade han lite historia kring loppet, medan jag skämdes och sa att han inte fick berätta det för någon, jag menar, vad är väl en vinst i det mot alla andra aktiva som tävlar om SM-medaljer och pratar om galor i England och sydeuropa som de ska tävla i? Men tydligen har Jätte Bule en rejäl historia, till skillnad från andra lopp, och har faktiskt funnits i över 40 år (43 år enligt den eminenta hemsidan) och har haft några rejäla storduster och löpare som slagits om titeln. Så har man en gång vunnit Jätten Bule, då är man ingen mes eller 400-meterslöpare inte menade han på! Så då kan jag väl stolt konstatera att jag har en ganska tung merit, jag vill ju inte säga ifrån vad en 14.20-man på 5000 meter säger!

Pass i tisdags, Backe, och pass igår som innehöll tröskel 5 x 6 min, som för egen del nog blev mer åt ett intervallpass. Kanske var det ilskan över att mörkret föll, det var lerigt, regnigt och jävligt plus lite annat som gjorde att jag bara ville hem som drog upp farten. Det var jag, Hank the Tank Jacobsson, Danske Jens, VärldsmästarLarsa och Yamana som sprang, och de första tre låg jag faktiskt klistrad i ryggen på Jens och de gick i 3.33-3.28 fart vilket är lite väl snabbt. Sista två släppte jag upp lite men den sista gick snabbt ändå. Hank the Tank passade på med assistans av Kent att ta laktatprov, vilket tål en vidare diskussion.

När du springer tröskel är det tänkt att du ska springa så nära din maximala syreupptagning, VO2max, som möjligt för att pressa den och inte ta hjälp av de anaeroba delarna. Detta kan mätas genom att du mäter laktat, dvs. mjölksyra, i blodet. Hur kan man se vad som är ens maximala aeroba kapacitet tänker den smarte då? Jo, det finns något som kallas för mjölksyratröskel, vilket är den gräns mjölksyra som är så du klarar av att i princip göra dig av med lika mycket mjölksyra som du producerar. När du dock går över den gränsen, produceras mer mjölksyra än vad du kan ta upp och det blir därför riktigt tungt och jobbigt efter ett tag. Om vi skulle ta en grupp människor ligger den gränsen på 4 mmol eventuellt, individuellt kan ligga på allt mellan 2,5-5 mmol beroende på mat, sömn, etc. men 4 mmol kan vara ett OK värde att utgå ifrån.

Själv testet går till så att du springer i en viss fart, säg 3.45, och att du stannar efter 6 min och direkt tar ett prov på din laktat genom ett stick i fingret.  Visar mätaren omkring 4 mmol, kanske under t o m, då vet du att det är din fart. Vidare kan du då också ha koll på pulsen, exempelvis om puslen är 170 slag/min när du springer 3.45-fart vilket gör att du då vet när du springer på 170 slag/min så håller du din tröskel. Enkelt som så.

Efter den sista intervallen gjorde jag ett sånt test, lite haffsigt, men det visade på 4,4 mmol vilkte är lite högre än brukligt. Det gick helt enkelt lite för fort, men eftersom det kändes piggt kanske det var bra ändå. I leran blev mina kläder så jävla skitiga att jag var tvungen att ta med de till jobbet för tvätt, viklet också beror  på ett dåligt livspussel som inte passade i måndags vilket gjorde att tvättiden rök. Jajaja...

Nu idag väntar ett eftermiddagspass på 13-15 km, då jag var alltför trött och hungrig imorse för ett pass. Fullt med möten på jobbet också, dessutom får vi besök av Body Worlds vilket blir jättekul!

Trevlig Helg på er!

5 kommentarer:

  1. Intressant. Vilken puls (% av max) brukar du ha på dessa tröskelintervaller?

    SvaraRadera
  2. "När du springer tröskel är det tänkt att du ska springa så nära din maximala syreupptagning, VO2max, som möjligt för att pressa den och inte ta hjälp av de anaeroba delarna."

    VO2MAx ligger en bit över tröskeln så det påståendet känns inte korrekt. På tröskelpass ligger man strax under tröskeln och på VO2MAx-intervaller som tränar syreupptag ligger man på VO2Max. Tröskeln brukar väl ligga på 85-90% av VO2MAX tror jag.

    SvaraRadera
  3. Jag håller med Peter i annat fall blir det ju vanliga intervaller som är tänkta att höja VO2max.

    SvaraRadera
  4. Oj vad kul med många kommentarer!

    Magnus: jag har runt 165 i puls (86-88%) då jag springer. Det var dock i somras jag senast testade!

    Per pch peter: håller med, slängde mig med begreppen. Skälvklart ska det vara att man ligger så nära sin tröskel som möjligt, inte sitt VO2max, för att man ska kunna pressa den framåt. Inte sitt VO2max.

    SvaraRadera
  5. Om du hade 4,4, och är en av de individer som kanske har "tröskeln" (balansen mellan produktion och eliminering, laktattoleransen) på säg 5,1 mmol, så var väl det där provet som Claesson tog helt okej? Eller vet du att just din IAT ligger på 4 mmol?

    SvaraRadera