123 dagar kvar - bekväma stunder och annat fokus

Gräsänkling som jag är nu i dagarna medan propp är i Oskarshamn är mindre roligt av flera anledningar. Sällskap, att vara med någon man tycker om och roliga diskussioner försvinner ju. Plus massa praktiskt som vi båda hjälps åt med att fixa; jobbar den andre lagar man själv mat etc. Eller motiverar en att göra det. Igår hade jag en dag av otroligt osug efter att laga käk. Hade 17 km i benen plus styrkepass direkt efter med blodsockernivå i nivå med barriärrevet och kom i en mörk tyst lägenhet. Han precis svära en lagom harrang innan mobilen ringde och Tobias från spårväen ringde med samma problem och frågade om en pizza dagen till ära. Därmed tippades motivationen för att göra mat över kanten och en maffig värtan special med oxfilé, champinjoner, lök och bearnaisesås inmundigades med en del löparsnack. Mycket mer motiverad nu!

I övrigt märker jag att det är mindre och mindre vuxenliv som det skrivs om, jag är ju nästan där för att citera Veronica Maggio, och det är mer fokus på löpsedelen. Jag hoppas att ni har överseende med det!

Bra löpning i kroppen dock, inte minst efter ett bra långpass över 28 km (med halvmarathonpassering tämligen oberörd på 1.37) där jag lyckades springa på Kronprinsessan Victoria med make daniel i Hagaparken! Dagens händelse får annars bli Luleanna som ringde mitt under en idrottslektion för att höra om grundstegen till Dansen Dale Palla! Hoppas det gick bra!

125 dagar kvar - bra löpare

... Har man en bit kvar till innan man är. I helgen så tävlades det i inomhusDM nämligen i Sätrahallen där några tävlingskamrater ställde upp på allt från 3000 meter till 800 meter. Och det var minsann några som lyckades, Lisa Forsberg vann 800 meter, trea och fyra i 3000 meter hade vi två andra som var samt tyske Max som gick bra på 800 meter. Larsa Södergård lyckades väl lverlägset bäst genom att ta hem 3000 meter på grymma tiden 8.28 och slog bland andra Haben idris! Stort!!!

Inomhuslopp kanske vore något ändå?

126 dagar kvar - trött kropp och huvud

Inom fotbollstränarkursen som jag går på onsdagar har vi olika inrikningar utöver den direkta fotbollstränarbiten som fotbollsförbundet står för (7,5 högskolepoäng), och de olika inriktningarna delas in i en del ledarskap (7,5 hp), en del idrottspsykologi (7,5 hp) och en del träningslära (7,5 hp). Temat just nu är idrottspsykologi med tidigare nämnde Göran Kenttä som jag också har förmånen att ha på tisdagskvällskursen i Idrottspsykologi. Görans inriktning inom Idrottspsykologi är till stor del forskning kring utbrändhet, eller burnout, hos coacher vilket temat till stor del handlat om hittills. Vi har fått en del kunskap om enkäter för att mäta utbrändhet och stress, blandat med koncentrations och beteendestörningar som bottnar inom burnout. Faktum är att Coacherna idag har en lite väl hög belastning inom sitt område med krav från styrelse, spelare, ekonomiska krav etc. vilket självklart sliter. För att klara av detta är det viktigt med återhämtning, vilket kanske inte många tänker på. Hur återhämtar man sig och när egentligen?

Jag har på senaste tiden känt mig sliten vilket inte är så konstigt om man ser tillbaka på den intensiva hösten och våren förra året med hårdkörning och extrajobb om vartannat plus all löpning som nu tagit en större del av kakan än tidigare. Detta i samband med att jag läst dubbla kurser under hösten har inte minskat på arbetsbelastningen kan man säga. Därför har jag en ganska stor förmån nu att kunna slappna av med extrajobb på statoil där jag mån, tis, tors och fredag knegar med lediga onsdagar för fotbollskursen och andra kvällar lediga för att springa massa och träna damer. Dock är det ännu viktigare att få en bättre återhämtning för att orka mer och håller jag på nu att fundera lite kring hur våren ska se ut med allt. Jag har fortfarande lite som släpar efter på GIH men som jag ska ta tag i nu i veckan för att få allt klart inför resten av året. Det kommer bli lite mer förändringar därför vilket ni skall få höra om sen med andra ord.

Jag har också märkt att min bulduppdatering på bloggen är under all kritik. Bättring krävs.

Men nu till löpningen! Har gnetat på i veckan vilket känts OK, märker skillnad i rapphet i steg och det tar sig mer och mer. Ju mer man springer desto bättre blir man ju! Med tre intervallpass i veckan, ett långpass samt distans därimellan i varierande tempo känns det som om jag fått ett bra program.

Mötte Larsa Södergård och Filip Larsen (fysiolog på GIH) och snackade lite löpning. Larsa skulle bland annat tävla i helgen över tre km och ställde sig frågande till hur jag inte kunde tävla nu: "jag skulle aldrig klara av att tävla så lite!". Just nu känner jag inget superbehov av det, och att tävla inne har inte lockat mig än. Visst är det läcker att springa bana och det vore jäkligt coolt att vara med i något race, men eftersom fokus just nu är på Marathon så avvaktar jag hellre.

131 dagar kvar - vad vuxenlivet innebär

Apropå ingenting har SvD en artikelseire nu angående mor och farföräldrar och deras bidrag till livspusslet hos dagens vuxna. Har visserligen inte barn än men kan vara värt att kolla in för er intresserade!

Vad innebär vuxenliv? Att få vardagen att fungera, hitta ljusblondas och älska det manhåller på med. Otroligt svårt att nå men viktigt för att leva och inte bara existera! Har nu på senaste tiden lagt ner mängder med id på att få det fungera med alltifrån sena kvällar med datorn och ute i spåret. Full satsning på löpning nu, 80 % kneg på Statoil samt avslutning av idrottspsykologin plus fotbollstränarutvildningen som fortsätter en termin till = det finns saker att göra. Därmed lite färre inlägg, men ljuset i tunneln finns där absolut!!

Veckornas träning ledd av legenden Kent Claesson som jag numera har äran att ha som tränare har varit fyllda av hög kvalitet och kvantitet. Cirka 11 mil i veckan med tre intervallpass, typ långintervaller à 4 x 2000 meter, kortare intervaller à 10 x 800 samt sprints typ 12x200 meter samt rulla distans imellan gör kroppen och sinnet trött; är helt slut och onåbar på kvällarna för stackars propp som vill socialisera. Lägg detta i samband med daglig uppstigning vid 0430 för att springa (!) till jobbet så försåtrnni sammanhanget!! Har dock hunnit med riktigt bra rundor i veckorna, marathons andra varv med start vid korsnignen valhallavägen/värtavägen och mål stadion är en klar favorit och bra för sinnet inför riktiga maran!

I Spårvägen har jag också förmånen att få inspiration från andra löpare och tränare, bland annat löpargymnasiets Patrik Tjärhov och den gamle löparen Anders Fredriksson. Och i löpväg är det hög klass; Olle walleräng (29.45 på hässelbyloppet) har sällskapat en gång, Fredrik uhrbom är med för jämnan, Tobias Lundgren (1.06.17 på halvmarathon i Holland) samt ständigt följeslagande och tidigare nämnde Larsa Södergård brukar vara med samt två tyska utbytesdtudenter som båda gör 33.30 på milen samt hässelby SK sällskap i form av Elmar Engholm och andra.Plus ett gäng brudar som man ligger bakom. Och på fritiden sällskapar om inte propp (1.29 på halvmaran) Jesper Nelsen ( mer känd som orienterarjeppe med rekordet 34.53 på hässelbyloppet) eller min käre iPod.

Att vara i detta sällskap är med andra ord inte lätt, mensamtidigt så jävla inspirerande och roligt och lärorikt!!!

Kollade i dagarna lite på Stockholm Marathons hemsida för att se lite resultat genom åren. Förra årets resultatlista visade att för top 100, dvs plats 99, krävdes 2.48.20 och denne hade en mellantid på 1.23.48. Detta innebär i sin tur en snittid på Cirka 4 min per kilometer. Ganska hårt i 42,2 kilometer. Halvmaran på den tiden år inga problem, men en till i samma hastighet och vi pratar tunghet i kroppen. Året innan, 2010, gav tiden 2.50.28 en 99e plats vilket betyder en snittid på 4.03 per kilometer. Dock verkar det bli tuffare med åren och om jag ska vRa riktigt säker kanske en tid på 2.47.00 är att sikta mot, dvs. En tid på 3.58 per kilometer. Två sekunder som känns.

Jag har också varit runt och undersökt en del omvandlingstabeller för att se vad tider på milen etc. Motsvarar på Marathon. vissa amerikanska tabeller är snälla och säger att tider runt 36.20-36.50 ger tiden 2.50.00 på maran. Dock är Studenternas tabell lite hårdare och säger 35.40 på milen för motsvarande tid. Vidare är det tydligen så att ju fler marathon du sprungit desto bättre blir du (döh!) och att du med erfarenhet i dig automatiskt presterar bättre. Jag har ju sprungit tidigare en gång så helt grön är jag ju inte vilket i så fall borde tala till min fördel om man bortser från att farten ska vara mycket snabbare.

Huvudgrejerna för att det ska gå bra är följande:
- skadefri
- bra distanspass i kroppen
- hamna i en bra klunga med draghjälp.
- prickat toppformen
- samt att jag har tur med vädret vilket inte är påverkbart.

Inget är omöjligt! Och för att kröna det ska jag strax iväg på ett mördarpass med spåret igen!!!

143 dagar kvar - jobba jobba jooobba

Långa dagar ger få inlägg i bloggen! Igår var det som sagt tenta x 2 i fotbollen, instruktion i teknikmoment samt skriftligt. Kändes OK, är ju ändå grejer man hållit på med hela livet. Spännande nyförvärv hånar snart i gruppen, ryktas om allsvensk klass. Roligast var ändå Djurgårdens A-lag som tränade innan och stod och kollade när vi drog igång en övning med tema drivning på nyblrjarnivå. Snacka om roliga miner.

Trött och seg på kvällen och kände inte för något. Men då visade tidsgudarna det snälla humöret och sade: Slut på lektion en och en halv timme tidigare! Pass på, tid över för dryga 11 km löpning och direkt ned till gymmet och leka lite med vikter efteråt. Perfekt eftersom det är vila idag med jobb 6-16, hem och byta kläder och iväg och träna damer. Finemang plan!

145 dagar kvar - Tyngre än vad jag trott

Såg att detta låg kvar som opbublicerat. Slänger in det nu.

Stressigt värre igår. Inte nog med att man blev gräsänkling då propp valde att åka hem och knega lite utan också träning igår kväll som inte var top 10. 8 x 400 meter är inte min favorit och blev hängd redan på andra intervallen. ojojoj, fullföljde inte ens uitan nöjde mig med 200 meter sista intervallen. fy fan

Tenta imorgon i fotbollskursen fick jag veta också. Ska hålla i en övning och skriva en tenta. PLus att jag har tenta på fredag igen i den där jävla näringsläran som bara hankar efter mig... Ska se till att få den gjord, plugget måste ju fixas någon gång mellan torsdagsträning och jobb 8-16 plus damlagsträning. Ganska omöjlig ekvation minsann!

Skitsamma, det är bara att gräva ner sig och köra på som vanligt!

146 dagar kvar - bra känsla

Faktiskt lite överraskande bra! Efterlördagens pass var jag helt sjukt trött i ben och kropp så det var inte tal om att löpa igen. Söndagens pass var väl OK men var jäkligt seg i hamstrings efteråt. Och så stod ett 15-16 km pass på schemat och det känns fullkomligt sagt mycket bättre med bra flyt i steget och kalas bra känningar. Roligt. Jag har ju inget idrottslärarjobb ännu utan spenderar dagarna i väntan på någon schysst löpning med att jobba på Statoil, och får där också in lite transportlöpning a 5,5-6 km varje morgon att lägga till. jag tror att det kan ge en del i längden.

Dagens skönaste: Fika med bossen innan man öppnar. Finfint efter en varm dusch.

147 dagar kvar - fotbollsstart!

Som nämnt tidigare är jag ass. Tränare för ett damlag i fotboll vilka är unga och talangfulla till skillnade från tränarna som bara är en av de tidigare nämnda. Hursomhelst vann vi division fem förra året och siktar nu på en hygglig placering i fyran. Klubben är otroligt hjälpsam med allt och vi kommer kunna åka på helt OK träningsläger och så vidare. Det är med andra ord ett mycket behagligt och inspirerande jobb. Planeringsmöte och qchemaläggning samt träning gjorde att det bara kändes mer inspirerande! Kan säkerligen bli ett fint fotbollsår!

Drygt 18 km idag. Tungt och ner i källaren.

148 dagar kvar - tvåkilometare och käk

Hårt var bara förnamnet på dagens långintervaller. Först ryktades det om treminutare, men då vi efrter uppjoggen kom till djurgårdskanalen blev det tvåkilometare istället. Fy fan vad det kändes!!! tre stycken vart det i 3.20, 3.22 och 3.29 tempo, och fem stycken 30 sekundersintervaller också. Ska man vara fin får man lida pin. Hemjoggen var fruktansvärd för egen del, ingen power, ingen styrning av benen och helt lost.

Sedan väntade en ritkigt skön kväll. Jag är, om jag inte nämnt det tidigare, oerhört intresserad av matlagning i alla dess former och kvällen var bokad från fyra och framåt för en riktigt vass måltid bestående av trerätters med italienska toner. Jag följer väl inte matprogram dirket, tycker att det kan vara småkul med Halv åtta hos mig, men inget mer. Men som de flesta löpare eller idrottare känner, det är väl godare att käka riktigt god mat än bara mat när man ändå måste käka så mycket?

149 dagar kvar - fredag, sällskap och lugnt

Fick igår kväll reda på att anmälan till NYC marathon öppnat. Har inte tittat än men då kanske det är läge att ta och anmäla sig, verkar ju vara sjukt häftigt och alla som jag hört har sprungit det verkar ha tyckt att det varit värt varenda ansträngning. Men vi får se, många faktorer med ledighet och annat spelar roll. Har i alla fall planerat in det och kommer definitivt undersöka alla möjligheter. Vet också att två andra löparpolare är intresserade och en löparresa är aldrig fel?

Hade en snäll chef idag som körde med flextid på morgonkvisten, fick komma klockan åtta istället för sex. Passade på att göra det och dessutom sluta klockan två för att springa lite. Gick sjukt tungt, innan jag strax efter skansen mötte Tobias från spårvägen som följde med och höjde tempot en aning. slut när jag kom hem men njöt ändå rätt rejält av rostbiff och potatisgratäng.

Imorgon vankas det tydligen långintervaller. Formen har väl varit bättre...

150 dagar kvar - mör men med stegring

Nu börjar så smått vardagsrutinerna sätta sig. Jag hade ju en mängd projekt igång under hösten som sakta men säkert tar slut nu. D-uppsats, Idrottspsykologi, fotbollen fortsätter med damlaget som tränas och fotbollstränarkursen samt ett annat projekt till är på g. Ska förmodligen presentera det i dagarna nu. Gäller att bara hålla sig på banan och avsluta det man tagit åt sig.

Träning och transportlöpning idag. Cirka 11 km kanske, plus 10 x 100 m sprints. Ganska lagom då benen var rätt möra. Kommer öka distansträningen något beroende på hur väl kroppensuger åt sig träningen. Peppar peppar... Tröskelfart, sprints, hårdare intervaller, snabbdistans och distans är receptenför en framgångsrik marathon tror jag.

151 dagar kvar - tröga ben och trött sinne

Vilodag från allt stavades denna dag. Sovmorgon och uppe för att ta en kaffe och långsamt med trötta ben gå och fixa morgontidning och frukostbröd. En riktigt lyxig frukost med andra ord som jag inte är bortskämd med nu då klockan piper tidigt och frukost får intas mellan varven på jobbet. Skönt att sitta kvar och bläddra i tidningen och ta det lugnt...

Körde lite styrketräning sedan med propp. På programmet stod benstyrka och lätt bålträning. Jag tror starkt på styrketräning, inte bara som komplement, då det krävs en viss styrka att orka träna hårt. Jag var på konferens i oktober, strax innan Hässelbyloppet faktiskt, och en av föreläsarna kring konferense som behandlade barnidrott och föreningsidrott tog upp en modell kallad LTAD development, vilket betyder Long Term Athlete Development och innebär sju steg i utvecklingen, och just ett av dessa kallas för Att träna för att kunna träna. Har vi inte styrkan, tekniken eller rörligheten/koordinationen för träningen blir det svårt att stegra eller utveckla sig och skador kommer lätt. Därför är det också viktigt att ibland stanna upp och analysera sig själv kring vad man gör bra och vad man behöver förändra.

För er som vill läsa vidare kan jag starkt rekommendera er att gå in på www.centrumforidrottsforskning.se där ni kan hitta föreläsningar om inte bara denna konferens utan även tidigare konferenser kring ledarskap och liknande. Ett guldkorn finns alltid någonstans.

152 Dagar kvar - låt oss prata löpning

Förra året var en riktig löparboom för egen del. Man kan säga att jagfick ett litet genombrott också då intresset och insatsen ökade ju längre säsongen gick och ju bättre det gick. Jag hoppas verkligen det kommer fortsätta, och som de ser ut nu verkar det så! Från 38.36 på milen i Danderydsloppet till 35.05 och två vinster, två andraplatser, en tredjeplats och en fjärdeplats och dessutom träning med en seriös förening är ingen dålig utveckling. Nu gäller det att hålla humöret uppe! Fyra och trettio Staffan skrev ett riktigt roligt och inspirerande inlägg kring hur hans egen säsong såg ut, rekmmenderas starkttill er läsare.

Dagen till ära började med transportlöpning klockan mycket tidigt till Centralen för att ta första pendeln ut på morgonen (då förstår ni hur tidigt det är). Tidigt och jobbigt skriver jag under på. Jobb, hem och vila och ladda inför 6 x 800, 2 x 600 och 2 x 400 på bosön med spårvägen. Slockna direkt när jag kom hem...

153 dagar kvar - långpass och jobb

Första passet med det nya målet som fokus. Vaknade med träningsvärk som kom efter loppet och de nya rekordet. Kul att det tog men är väl inte i den bästa formen nu kanske.

Första passet blev cirka 18 km i lagom fart. Lite ont under fötterna efter som säkert beror på skorna jag hade under loppet i förrgår. De är slitna helt enkelt. Allt jobbande stående gör säkert sitt.

Imorgon väntar jobb, transportlöpning och pass på kvällen med Spårvägen.

Nytt år

Nu är det dags att faktiskt våga sikta högt.

Efter förra årets bravader i löpning som började lite lätt och roligt med att se efter hur bra jag kunde löpa och slutade med debut för första gången för en riktigt friidrottsförening och en schysst tid på milen är det dags att våga lite mer.

Jag är 24 år nu, har strax kommit ut i vuxenlivet och kommer förmodligen inte få en bättre chans. Jag har ett OK jobb fixat som är hyfsat anpassat för löpning med fria kvällar och endast kräver närvaro och ingen direkt planering. Jag har en flickvän (nämnd som propp i denna blogg) som liksom hon är löpare och med på tåget. Motivationen är hög och jag har de teoretiska kunskaperna kring hur formen ska optimeras och hur man ska nå maximalt.

Enligt min julklappskalender är det 154 dagar kvar till 2 juni. Den 2 juni avgörs Stockholm Marathon. Målet är top 100. Och det ska fan gå.

Så nu ska resan börja! Imorgon är det måndag och då börjar ett nytt kapitel i livet och ett nytt år har redan börjat.

Pass på! Full fokus krävs! För det är dags för kvällsfika och laddning för imorgon då pass nummer ett kommer börja för detta nya mål.