Dagen innan Hässelbyloppet och dags för näst sista beskedet. Efter en promenad på ett otroligt fint och soligt Djurgården på bland annat Kronprinsessan Viktorias kärleksstig och Waldermarsudde med utflyktsmackor kändes det inte bra. Inte bra alls. Då jag skulle böja mig framåt var det stramare än vanligt och det var inte kul. Surt kände jag då, blir förmodligen DNS...
Efter att jag åkt och besökt gamla jobbet och hälsat på, samt även fikat med dem och dessutom tvättat bilen höstfin, så bestämde jag mig när jag kom hem att prova en 3 km runda i det tempo som kändes bäst, och i hissen mötte jag en granne som är militär som berättade att han en gång i tiden sprungit milen på 29.47!! Först blev jag skeptiskt, men då vi pratade vidare verkade det som han kunde en del, så det stämde nog. Det gör ju att teorin om att alla var hårdare förr stämmer i löparvärlden, vi är mesar idag som knappt ens tränar.
I alla fall, ut och köra och det kändes OK. Efter lite lätt med löpskolning och stegringar kändes det bättre, och efter rejäl utstretchning och bastu känner jag att om det inte sker något brutalt till imorgon, då är det start!! Så just nu förbereder jag mig totalt med god middag och avslappning.
Sen om det inte blir av imorgon blir det inte av, men det är inte mer med det. Jag har gjort det jag kunnat känner jag nu!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar