Nu börjar februari att rundas av på alla dess fronter och mars är runt hörnet. Månaderna går hiskeligt fort som de alltid har gjort men det visar väl att livet rullar på rätt bra? Februari har annars varit en månad med lite väl mycket jobb men där jag ändå har löst det hyfsat bra. Förmodligen kommer mars/april bli tunga också men sedan verkar det lugna ned sig lite grann.
Gårdagens träning med Spårvägen var rätt tuff med 35 minuters tröskel rätt av. Vi startade vid kaknäs och drog sedan runt Djurgården ett varv för att återsamlas vid villa Källhagen. Han lite drygt 9,4 km tror jag, och känslan var rätt bra. Eller ja, faktum är ju att det är så hiskeligt mörkt längs Djurgårdens alla vägar och att springa på grusvägarna i relativ hög fart är jobbigt då bucklor i vägen gör att rytmen lätt försvinner, men senare på asfalten runt italienska ambassaden och skansen kändes det faktiskt riktigt bra och lätt. Jag har ofta tidigare sagt att jag är ganska utpräglad asfaltslöpare jämfört med min egen terrängförmåga, men det vore rätt kul att jobba upp en bra terrängform. Får bli ett framtida projekt.
Idag blir det nog lite alternativt då jag är sliten i benen och har lite känningar. Då det också är som lättast att dra på sig något när det känns som bäst gör att det blir lugnare idag, för att på lördag och söndag kunna dra på rejält innan hela nästa vecka blir en skön skidsemestervecka med familjen där vi ska åka längdskidor och bara leva.
fredag 28 februari 2014
onsdag 26 februari 2014
Trötta ben men positiv känsla
Då helgen bestod av en del löpning var benen rätt trötta på måndagen. Blev bara ett pass men med lite styrka som kändes. Igår vart det dubbelpass, med ett 7 km-pass på förmiddagen vilket sportlovsledigheten tillät. Riktigt skönt att inte springa en gång innan frukost som alltid sker annars. På kvällen vart det kvalitet, backvarv runt italienska ambassaden tillsammans med Holmblad, Clegghorn, Ebba och Woldu som avslutades med 25 minuters tröskel. Jag var otroligt trött när tröskeln började men kunde ändå jobba upp ganska bra fart och puls. Förmodligen är det en blandning av bra hårdhet från långpassen och all kvalitet som träningen innehållit nu.
Vilodag idag, och därmed passade fästmö och jag på att utnyttja Stockholms utbud av aktiviteter och besökte Skansen. Otroligt mysigt, speciellt skogsarbetarkojan där brasan var tänd och en utklädd lirare berättade om skogsarbetarnas liv för 150 år sedan. Att man har vett att klaga över lite träningsvärk och trötthet, när de slet nonstop utan värme, mat eller speciellt mycket pengar.
Vilodag idag, och därmed passade fästmö och jag på att utnyttja Stockholms utbud av aktiviteter och besökte Skansen. Otroligt mysigt, speciellt skogsarbetarkojan där brasan var tänd och en utklädd lirare berättade om skogsarbetarnas liv för 150 år sedan. Att man har vett att klaga över lite träningsvärk och trötthet, när de slet nonstop utan värme, mat eller speciellt mycket pengar.
söndag 23 februari 2014
Vecka med mängder av allt, speciellt uppskjutna pass
Ja, det gick inte riktigt att få till allt gällande löpningen, dels på grund av att jobbet tog oerhört mycket tid och sabbade en del löppass på luncher och eftermiddagar. Visserligen var det väntat, och det kommer ske fler gånger, men visst är det frustrerande att veta att man missar pass som kommer göra en bättre.
Hursom, i tisdags vart det bra intervaller på Bosön bestående av 400-ingar där det rullade på fint med lätt känsla. Onsdagen var träningsledig, Torsdagen för jobbetonad för att få till lunchpass och eftermiddagen för bombarderad med grejer så där blev det bara ett morgonpass. Fredagen likaså, morgonpass följt av tvätt (på morgonen!), jobb till sent och handling sen blev det kväll. Därför blev jag lite lack då jag insåg att lördagen var alltför späckad också och sprang därför en halvmara på morgonen utan någon som helst energi innan. Idag hade jag tänkt att springa ett långpass över 30 km, men då kom en lägenhetsvisning imellan och det blev bara 25 km. Eller bara, det var faktiskt riktigt bra med fartökningar i slutet som passerades i 3.45-fart utan problem vilket kändes fint, även om det var tungt i slutet.
Då jag varken har småbarn eller andra saker än löpning att tänka på kanske många tror att jag är oplanerad, och det kanske jag är, men de facto känner jag min kropp rätt bra och vet när min kropp klarar av pass och när det inte gör det och när jag känner att det är för tungt eller för energitomt, då låter jag hellre bli. Sen var faktiskt jag och fästmön hemma hos Sofias syster och över en hel dag provade på famlijelivet då vi passade deras tre barn, och skjutsade till träningar och matade och bytte blöjor. Så helt borta kanske man inte var ändå.
Veckan som kommer innehåller sportlov, och vad det kommer bestå av, får ni läsa mer av i veckan.
Hursom, i tisdags vart det bra intervaller på Bosön bestående av 400-ingar där det rullade på fint med lätt känsla. Onsdagen var träningsledig, Torsdagen för jobbetonad för att få till lunchpass och eftermiddagen för bombarderad med grejer så där blev det bara ett morgonpass. Fredagen likaså, morgonpass följt av tvätt (på morgonen!), jobb till sent och handling sen blev det kväll. Därför blev jag lite lack då jag insåg att lördagen var alltför späckad också och sprang därför en halvmara på morgonen utan någon som helst energi innan. Idag hade jag tänkt att springa ett långpass över 30 km, men då kom en lägenhetsvisning imellan och det blev bara 25 km. Eller bara, det var faktiskt riktigt bra med fartökningar i slutet som passerades i 3.45-fart utan problem vilket kändes fint, även om det var tungt i slutet.
Då jag varken har småbarn eller andra saker än löpning att tänka på kanske många tror att jag är oplanerad, och det kanske jag är, men de facto känner jag min kropp rätt bra och vet när min kropp klarar av pass och när det inte gör det och när jag känner att det är för tungt eller för energitomt, då låter jag hellre bli. Sen var faktiskt jag och fästmön hemma hos Sofias syster och över en hel dag provade på famlijelivet då vi passade deras tre barn, och skjutsade till träningar och matade och bytte blöjor. Så helt borta kanske man inte var ändå.
Veckan som kommer innehåller sportlov, och vad det kommer bestå av, får ni läsa mer av i veckan.
tisdag 18 februari 2014
Trött efter helgens bravader
Igår var jag ganska trött i benen efter allt springande i helgen, men ganska pigg i huvudet för att jobba. Ganska skönt att variera sinnet lite från att bara göra en sak till att göra flera. Dock skippade jag morgonlöpningen igår morse då min älskade fästmö kom hem sent från Småland och jag insåg att det inte skulle vara möjligt att skippa lite sömn mot att köra ett morgonpass. Vilan var alltför viktig. Men jag löste det ändå rätt fint. Jag insåg att lite lätt jogg förmodligen skulle lösa upp en del knutar så jag passade på att köra ett återhämtningslöppass på 7 km med lite bålstyrka efteråt och löpningen var extremt tung men det kändes bättre efteråt. På kvällen körde jag hårt med mina adepter igen.
Även imorse var benen alltför slitna och eftersom tisdag är lika med Bosön tänkte jag att om jag ska överleva bör jag nog ta det lugnare. Sagt och gjort, skippade morgonlöpningen till förmån för en promenad på 35 minuter. Därför blir det åka av ikväll sen.
Något jag dock märker i det hela är att den tunga träningen ger resultat på ett annat sätt som har med intervaller att göra, och det är att hårdheten börjar komma tillbaka. Det betyder för min del att även om jag är trött och benen är slitna så finns det en autopilot på i benen som gör att det går ändå i 4.20-fart och det går utan att ta i att få ner farten till 4.00-fart. Med lätta ben så flyter det på ännu snabbare och på intervallerna klarar man fler och fler. Riktigt skönt! Nu är det bara att hoppas det håller i sig framöver med lite kloka träningspass och återhämtningssessioner!
Även imorse var benen alltför slitna och eftersom tisdag är lika med Bosön tänkte jag att om jag ska överleva bör jag nog ta det lugnare. Sagt och gjort, skippade morgonlöpningen till förmån för en promenad på 35 minuter. Därför blir det åka av ikväll sen.
Något jag dock märker i det hela är att den tunga träningen ger resultat på ett annat sätt som har med intervaller att göra, och det är att hårdheten börjar komma tillbaka. Det betyder för min del att även om jag är trött och benen är slitna så finns det en autopilot på i benen som gör att det går ändå i 4.20-fart och det går utan att ta i att få ner farten till 4.00-fart. Med lätta ben så flyter det på ännu snabbare och på intervallerna klarar man fler och fler. Riktigt skönt! Nu är det bara att hoppas det håller i sig framöver med lite kloka träningspass och återhämtningssessioner!
söndag 16 februari 2014
God träningshelg
Denna helg har varit bra ur träningssynpunkt. Riktigt bra. Kanske inte kommer få en sådan bra helg på ett par veckor nu men det får jag ta igen på vardagarna istället. Dels har jag haft låg fart på löpningen i veckan vilket har gjort att jag kunnat vrida på kranen nu, dels har jag haft rätt bra förutsättningar för det. Totalt 50 km iallafall under helgen är för mig riktigt bra!
Körde ett långpass på förmiddagen, uppe tidigt och åt frukost och vilade lite på det. Kent föreslog igår att jag skulle springa med Meb och Ebba, men jag skrattade bara när jag hörde det. Jag är fortfarande märkt av när jag körde långpass med Olle, Tobbe, Jens och Meb och milen mellan kilometer 6 och 16 gick på 38 i (för dom) pratfart. Därför gav jag mig av själv, på riktigt trötta ben, på ungefär samma runda som förra veckan.
Var riktigt trött i början men pråmade på. Hade några svackor under tiden men kunde ändå, trots smärta i benen efter igår, jobba igenom det hela. 25,5 km med 4,23-fart i snitt i allafall med halvmaratid på 1h33min får ändå anses som godkänt. Hade tankar på att springa lite längre mellan km 21 och 22 som gick på 4,08 men jag var klok nog att ta det lugnare. Har börjat få lite fart på både träning och lite längd på långpassen vilket jag verkligen behöver. Har dock haft lite känningar i benen denna vecka så vi får se hur jag gör med det i veckan.
Nu i veckan är det återigen hiskeligt mycket jobb på schemat, och dessutom en del helgaktiviteter så vi får se hur löpningen kommer att bli.
Körde ett långpass på förmiddagen, uppe tidigt och åt frukost och vilade lite på det. Kent föreslog igår att jag skulle springa med Meb och Ebba, men jag skrattade bara när jag hörde det. Jag är fortfarande märkt av när jag körde långpass med Olle, Tobbe, Jens och Meb och milen mellan kilometer 6 och 16 gick på 38 i (för dom) pratfart. Därför gav jag mig av själv, på riktigt trötta ben, på ungefär samma runda som förra veckan.
Var riktigt trött i början men pråmade på. Hade några svackor under tiden men kunde ändå, trots smärta i benen efter igår, jobba igenom det hela. 25,5 km med 4,23-fart i snitt i allafall med halvmaratid på 1h33min får ändå anses som godkänt. Hade tankar på att springa lite längre mellan km 21 och 22 som gick på 4,08 men jag var klok nog att ta det lugnare. Har börjat få lite fart på både träning och lite längd på långpassen vilket jag verkligen behöver. Har dock haft lite känningar i benen denna vecka så vi får se hur jag gör med det i veckan.
Nu i veckan är det återigen hiskeligt mycket jobb på schemat, och dessutom en del helgaktiviteter så vi får se hur löpningen kommer att bli.
lördag 15 februari 2014
Bra lördagsträning
Lördagar är hårda. Riktigt hårda. Inte så pass hårda att man har ångest innan utan tvärtom, jag brukar se framemot träningspassen. Blir som att leva som löpare på heltid. Baksidan är tröttheten; gud vad mör man är på kvällskvisten!
I alla fall, uppe och åt frukost i god ordning, låg kvar i sängen och läste tidningen och drog iväg till klubbis i lugn takt för att hitta Robin och Daniel Lundgren stående utanför utan att kunna koden. Bytte om och tjötade lite med alla som kom. Drog iväg till kanalen och vann uppvärmningen.
Väl där väntade 8 x 1000 meter i hög fart, med hiskelig motvind bort och medvind hem. Gick helt okej rätt igenom även om tiderna var rejält låga bortåt, kanske 10 sekunder långsammare. Joggade tillbaka, såg Kalla vinna guld i klubbis och körde lite bålträning. cirka 15,5 km totalt.
Hem och äta mat, och sedan vila i en och en halv timme innan löppass två stod på schemat, 9,5 km löpning runt djurgården. Helt ok känsla men efteråt lite ont i benen. Konstig känsla men inte ont när jag springer. Totalt cirka 25 km under dagen.
Passade på kvällen på, gräsänkling som jag är, att åka och hälsa på gamla jobbet och tvätta bilen och städa den inuti. Ser ut som en pärla! Och nu ligger jag utslagen och laddar för långpanna imorgon.
En helt vanlig lördag med andra ord.
I alla fall, uppe och åt frukost i god ordning, låg kvar i sängen och läste tidningen och drog iväg till klubbis i lugn takt för att hitta Robin och Daniel Lundgren stående utanför utan att kunna koden. Bytte om och tjötade lite med alla som kom. Drog iväg till kanalen och vann uppvärmningen.
Väl där väntade 8 x 1000 meter i hög fart, med hiskelig motvind bort och medvind hem. Gick helt okej rätt igenom även om tiderna var rejält låga bortåt, kanske 10 sekunder långsammare. Joggade tillbaka, såg Kalla vinna guld i klubbis och körde lite bålträning. cirka 15,5 km totalt.
Hem och äta mat, och sedan vila i en och en halv timme innan löppass två stod på schemat, 9,5 km löpning runt djurgården. Helt ok känsla men efteråt lite ont i benen. Konstig känsla men inte ont när jag springer. Totalt cirka 25 km under dagen.
Passade på kvällen på, gräsänkling som jag är, att åka och hälsa på gamla jobbet och tvätta bilen och städa den inuti. Ser ut som en pärla! Och nu ligger jag utslagen och laddar för långpanna imorgon.
En helt vanlig lördag med andra ord.
fredag 14 februari 2014
Uppe i varv
Nu börjar veckan närma sig sitt slut och det har sannerligen varit en av de mest slitiga veckorna hittills i år med jobb räknat. Fyra morgnar i rad med uppstigning 05.00 för löpning och idag klockan 06.00 (kanske inte är något för er småbarnsföräldrar som säkerligen både sover mindre, jobbar mer, och kan återhämta er långsammare) med dubbla pass, ungdomsträningar och allt vad det innebär har satt sina spår och därför blir helgen välkommen.
Extra jobbigt dessa tider är att jag igår råkade ha sönder min kaffekanna, så lösningen med att dricka kaffe för att pigga upp sig gick inte igår. Imorse fick jag därför springa in till fiket mittemot där jag bor och beställa kaffe för att vakna till. I ren desperation över att inte ha kaffe i helgen och kanske behöva hitta en lucka i allt annat genom att köpa en ny kaffekanna offrade jag kvällen för detta, men fick leta rätt så rejält bland alla internetkataloger för att få just en kanna som passade min moccamaster. Som tur var hittade jag en på ICA Maxi Lindhagen, för 70 spänn billigare än elektronikkedjorna. Som hittat! Kvällskaffe till På spåret är räddat!
Helgen kommer bestå av en del löpning i alla dess former, en del vila, en del jobb tyvärr samt en annan hemlig sak. Mycket skönt ska det dock bli!
Extra jobbigt dessa tider är att jag igår råkade ha sönder min kaffekanna, så lösningen med att dricka kaffe för att pigga upp sig gick inte igår. Imorse fick jag därför springa in till fiket mittemot där jag bor och beställa kaffe för att vakna till. I ren desperation över att inte ha kaffe i helgen och kanske behöva hitta en lucka i allt annat genom att köpa en ny kaffekanna offrade jag kvällen för detta, men fick leta rätt så rejält bland alla internetkataloger för att få just en kanna som passade min moccamaster. Som tur var hittade jag en på ICA Maxi Lindhagen, för 70 spänn billigare än elektronikkedjorna. Som hittat! Kvällskaffe till På spåret är räddat!
Helgen kommer bestå av en del löpning i alla dess former, en del vila, en del jobb tyvärr samt en annan hemlig sak. Mycket skönt ska det dock bli!
onsdag 12 februari 2014
Massa jobb
Som jag varnade för i söndags var denna vecka fullplanerad med jobb och i måndags var det bara att ge sig in i det. På morgonlöpningen som avverkades när bagaren går upp (nästan) var jag duktigt sliten efter helgen och det fick helt sonika bli en planerad vilodag igår som passade perfekt in i schemat. Efter måndagens sena jobb, och träning med adepterna, blev det att förbereda gårdagen som bestod av en Romme-resa med skolan. Avfärd 07.00 och hemkomst 19.00. Jag kan lätt påstå att jag var trött när jag kom hem. Men imorse när jag sprang kändes det fint, även om jag bara var trött för att ha sovit lite. Hoppas det finns tid för dubbelpass i eftermiddag/kväll, men vi får se.
Tidigare veckor har jag alltid vilat onsdagar då det har blivit sex tuffa dagar i rad med en ganska hård torsdag med dubbelpass där ett pass är med stegrande fart ner mot tröskel, ett pass på fredag, dubbelpass lördag med kvalitet, långpass söndag, ett pass måndag och dubbelpass tisdag med kvalitetspass på Bosön. Vilan på onsdagar blir därför ganska skön, speciellt då Bosön sliter rejält. Eftersom jag missade Bosön igår blir det att köra på idag istället med dubbelpass och dubbla imorgon igen.
Vidare har jag lite andra spännande saker på gång som jag kommer vädra i ett inlägg snart!
Tidigare veckor har jag alltid vilat onsdagar då det har blivit sex tuffa dagar i rad med en ganska hård torsdag med dubbelpass där ett pass är med stegrande fart ner mot tröskel, ett pass på fredag, dubbelpass lördag med kvalitet, långpass söndag, ett pass måndag och dubbelpass tisdag med kvalitetspass på Bosön. Vilan på onsdagar blir därför ganska skön, speciellt då Bosön sliter rejält. Eftersom jag missade Bosön igår blir det att köra på idag istället med dubbelpass och dubbla imorgon igen.
Vidare har jag lite andra spännande saker på gång som jag kommer vädra i ett inlägg snart!
söndag 9 februari 2014
Långpass
Äntligen börjar jag få till ett någorlunda bra långpass! Tidig uppgång liksom tidigare för att äta frukost och kunna ge mig ut i lagom tid, och pang iväg två timmar efter sista intagna frukostmackan. Dagen till ära hade jag planerat ett rätt så lagom långpass, andra varvet på marathon fast åt andra hållet, i brist på idéer.
Efter starten hos mig och cirka 3 km sprungna ser jag att jag glömt sätta på klockan, vilket gjordes i all hast då, så när jag summerade tiden, farten och distansen fick jag en ganska så dålig bild av hur det gick egentligen. Men runt 27-28 km med 4.20-fart som snitt med snabbaste km på 4.06 och långsammaste på 4.27 kändes ändå riktigt bra. Det enda tråkiga var vädret som var riktigt dålig, och jag var helt genomvåt in på underkläderna när jag kom hem. Usch! Men känslan tar jag verkligen med mig. Kanske lite lustigt att klara av ett sådant långpass dagen efter tävling, vilket egentligen betyder att det kanske inte gick så fort som det borde gjort igår.
Veckan som kommer nu är otroligt jobbrelaterad med en Rommeresa på tisdagen där en träningsdag med kvalitet kommer försvinna. Får bli att lägga den på onsdag istället och där kanske riva av en längre tröskel med intervaller, alternativt ta det lugnt och spara benen. Vidare kommer det att trumma på i hård takt och det blir att planera för att få allt fungera.
Efter starten hos mig och cirka 3 km sprungna ser jag att jag glömt sätta på klockan, vilket gjordes i all hast då, så när jag summerade tiden, farten och distansen fick jag en ganska så dålig bild av hur det gick egentligen. Men runt 27-28 km med 4.20-fart som snitt med snabbaste km på 4.06 och långsammaste på 4.27 kändes ändå riktigt bra. Det enda tråkiga var vädret som var riktigt dålig, och jag var helt genomvåt in på underkläderna när jag kom hem. Usch! Men känslan tar jag verkligen med mig. Kanske lite lustigt att klara av ett sådant långpass dagen efter tävling, vilket egentligen betyder att det kanske inte gick så fort som det borde gjort igår.
Veckan som kommer nu är otroligt jobbrelaterad med en Rommeresa på tisdagen där en träningsdag med kvalitet kommer försvinna. Får bli att lägga den på onsdag istället och där kanske riva av en längre tröskel med intervaller, alternativt ta det lugnt och spara benen. Vidare kommer det att trumma på i hård takt och det blir att planera för att få allt fungera.
lördag 8 februari 2014
Debut på 3 000 meter
Helgen har hittills varit riktigt strikt. Började med sovmorgon för att för en gångs skull vara lite utvilad en lördag. Tidigare helgdagar brukar alltid bestå av en fredag där man äter mycket mat, dricker ett par öl och avrundar med en godispåse till på spåret. Igår nöjde jag mig med hälften. Bara en lätt måltid som efter förrätt toppades med blodpudding och en mindre godispåse framför på spåret (där jag kammade hem drygt 17 poäng). Tidig sänggång och imorse vaknade jag 8.30 utvilad och stärkte mig med frukost.
En sak som börjat störa mig i löpningen är mitt hår. Jag har alltid varit kortklippt och till och med snaggat mig ett tag men då jag var skadad för ett år sedan och stod på en crosstrainer på Friskis och Svettis i Hornstull så bestämde jag mig för att ha längre hår av någon anledning. Eftersom det börjat fladdra så mycket hår framför ögonen när jag springer att jag börjar få svårt att se svängarna på Bosön och därför fått springa i keps inomhus, vilket är lika fånigt som att ha mössa inomhus. När jag därför hade morgonen fri gick jag förbi Intersport i Fältöversten och hittade därför ett par hårband som jag köpte.
Efter en strikt lunch igen så drog jag mig ut till Sätra, väntade in Alexander Holmblad och mötte upp Andreas Bergstedt som kränger skor till halva Stockholms befolkning och vi av oss ut på en uppvärmning. Men innan den hade vi hört att det skulle bli två heat, och jag var den nyfikna kring om jag kanske kunde få springa med lite lättare motstånd, vilket jag också fick göra. Där såg de också att Bergstedt var struken då han glömt pricka av sig, så därmed blev han intagen i A-heatet. Tur för honom!
Uppvärmningen bestod av löpning runt mina gamla fotbollskvarter runt Sätra där jag tillbringat åtskilliga timmar, både på IP och den mindre Fashionabla Sätra BP någon kilometer bort. Då Alex inte varit söder om stockholm så mycket passade jag på och berätta om de fantastiska fotbollspelarna som fostrats här och de fantastiska träningarna och matcherna som utspelat sig på planerna, samt de vinterintervaller som löpts här med fotbollslaget. Detta gjorde att uppvärmningen gick på ett kick. Väl där inne började Bergstedt och Holmblad att röra på sig för att få till lite fart innan loppet, medan jag tog det lugnare.
När Alexander sedan tagit en andraplats var det min tur att springa, och jag undrade hur det skulle gå. Snabbheten har varit låg, träningen inte minskats och jag hade ingen aning om hur man springer 3 000 meter. Jag bestämde mig för att lägga mig någonstans i mitten och känna efter.
Efter en första kilometer som passerats på 3.13 kände jag mig i fint slag, liggandes bakom de tre studenternalöparna, och vi började även knapra in på Joar Edlund och Patrik Claesson som öppnat hårt. Väl där hamnade jag lite långt ut i en kurva, mellan de ovannämnda, och då trion gjorde ett ryck missade jag det helt och hamnade kvar där jag låg. Tänkte att jag kunde komma ikapp gruppen efter lite lågkörande här, men plötsligt var det bara en kilometer kvar vilket inte är någonting! Mellan ett och två gick det på 3.20, alltför långsamt, och jag insåg att jag tappat trion helt. Efter en raka bestämde jag mig för att öka och drog iväg och avslutade sista på 3.11 vilket gjorde att jag kom in på 9.44 på sega och trötta ben men så feldisponerat! Riktigt surt men nu vet jag att det är efter kilometer ett som man ska ligga på, trean kommer sedan av sig självt. Ännu surare var det när det var DM tydligen och Johannes Fahlström, som jag slog i Midnattsloppet i somras när jag var riktigt nedtränad, nu tog DM-brons.
En annan sak jag tänkte på är att farten som jag har i mig är hiskeligt låg. Medan medeldistansare som Holmblad ligger och mysjoggar tre min blankt per kilometer sliter jag med 3.10 per km. Farten är verkligen något som kan övas upp!
Lärdomar:
- Spring snabbare mellan km ett och två.
- Kom mer utvilad dit.
- Häng på någon i rygg konstant.
Men ett första lopp är alltid ett första lopp, och nu är jag i alla fall tillbaka på banan igen!
En sak som börjat störa mig i löpningen är mitt hår. Jag har alltid varit kortklippt och till och med snaggat mig ett tag men då jag var skadad för ett år sedan och stod på en crosstrainer på Friskis och Svettis i Hornstull så bestämde jag mig för att ha längre hår av någon anledning. Eftersom det börjat fladdra så mycket hår framför ögonen när jag springer att jag börjar få svårt att se svängarna på Bosön och därför fått springa i keps inomhus, vilket är lika fånigt som att ha mössa inomhus. När jag därför hade morgonen fri gick jag förbi Intersport i Fältöversten och hittade därför ett par hårband som jag köpte.
Efter en strikt lunch igen så drog jag mig ut till Sätra, väntade in Alexander Holmblad och mötte upp Andreas Bergstedt som kränger skor till halva Stockholms befolkning och vi av oss ut på en uppvärmning. Men innan den hade vi hört att det skulle bli två heat, och jag var den nyfikna kring om jag kanske kunde få springa med lite lättare motstånd, vilket jag också fick göra. Där såg de också att Bergstedt var struken då han glömt pricka av sig, så därmed blev han intagen i A-heatet. Tur för honom!
Uppvärmningen bestod av löpning runt mina gamla fotbollskvarter runt Sätra där jag tillbringat åtskilliga timmar, både på IP och den mindre Fashionabla Sätra BP någon kilometer bort. Då Alex inte varit söder om stockholm så mycket passade jag på och berätta om de fantastiska fotbollspelarna som fostrats här och de fantastiska träningarna och matcherna som utspelat sig på planerna, samt de vinterintervaller som löpts här med fotbollslaget. Detta gjorde att uppvärmningen gick på ett kick. Väl där inne började Bergstedt och Holmblad att röra på sig för att få till lite fart innan loppet, medan jag tog det lugnare.
När Alexander sedan tagit en andraplats var det min tur att springa, och jag undrade hur det skulle gå. Snabbheten har varit låg, träningen inte minskats och jag hade ingen aning om hur man springer 3 000 meter. Jag bestämde mig för att lägga mig någonstans i mitten och känna efter.
Efter en första kilometer som passerats på 3.13 kände jag mig i fint slag, liggandes bakom de tre studenternalöparna, och vi började även knapra in på Joar Edlund och Patrik Claesson som öppnat hårt. Väl där hamnade jag lite långt ut i en kurva, mellan de ovannämnda, och då trion gjorde ett ryck missade jag det helt och hamnade kvar där jag låg. Tänkte att jag kunde komma ikapp gruppen efter lite lågkörande här, men plötsligt var det bara en kilometer kvar vilket inte är någonting! Mellan ett och två gick det på 3.20, alltför långsamt, och jag insåg att jag tappat trion helt. Efter en raka bestämde jag mig för att öka och drog iväg och avslutade sista på 3.11 vilket gjorde att jag kom in på 9.44 på sega och trötta ben men så feldisponerat! Riktigt surt men nu vet jag att det är efter kilometer ett som man ska ligga på, trean kommer sedan av sig självt. Ännu surare var det när det var DM tydligen och Johannes Fahlström, som jag slog i Midnattsloppet i somras när jag var riktigt nedtränad, nu tog DM-brons.
En annan sak jag tänkte på är att farten som jag har i mig är hiskeligt låg. Medan medeldistansare som Holmblad ligger och mysjoggar tre min blankt per kilometer sliter jag med 3.10 per km. Farten är verkligen något som kan övas upp!
Lärdomar:
- Spring snabbare mellan km ett och två.
- Kom mer utvilad dit.
- Häng på någon i rygg konstant.
Men ett första lopp är alltid ett första lopp, och nu är jag i alla fall tillbaka på banan igen!
torsdag 6 februari 2014
Eventuell säsongspremiär runt hörnet
Tro det eller ej, men det finns faktiskt en risk/chans att jag på lördag kommer att stå på startlinjen på mitt första inomhuslopp någonsin. Kent ville prova formen och dessutom få mig att göra annat än att bara springa intervaller och då kändes 3 000 meter på vinthundsvintern som en bra grej. Hur formen är blir svår att sia om, jag har inte direkt dragit ned på träning eller vässat spikskorna (som jag inte ens har) utan jag tar det som en rolig erfarenhet och ska se till att jag kommer någorlunda utvilad dit.
I övrigt tog jag vilodag igår efter min sega känsla men idag körde jag två långpass som båda gick riktigt fint och lätt och imorgon väntar endast lite lätt löpning inför lördagen. Eftersom helgen då inte kommer bjuda på så hiskeligt mycket träning hoppas jag att långpasset på söndag kan bli rejält!
Jobbmässigt är det mycket just nu men jag hade ett mycket givande samtal där idag som kanske kan ge något framöver. Har varit uppe tidigt flera morgnar och sprungit och när jag kom hem idag somnade jag tvärt i en timme och en kvart innan jag orkade pallra mig upp igen. Ska alldeles strax iväg på ett litet bålstyrkapass nu innan jag rundar av kvällen.
I övrigt tog jag vilodag igår efter min sega känsla men idag körde jag två långpass som båda gick riktigt fint och lätt och imorgon väntar endast lite lätt löpning inför lördagen. Eftersom helgen då inte kommer bjuda på så hiskeligt mycket träning hoppas jag att långpasset på söndag kan bli rejält!
Jobbmässigt är det mycket just nu men jag hade ett mycket givande samtal där idag som kanske kan ge något framöver. Har varit uppe tidigt flera morgnar och sprungit och när jag kom hem idag somnade jag tvärt i en timme och en kvart innan jag orkade pallra mig upp igen. Ska alldeles strax iväg på ett litet bålstyrkapass nu innan jag rundar av kvällen.
onsdag 5 februari 2014
Avbrutet pass
Nu är rubriken inte så farlig som det låter, men faktum är att jag kände att kroppen inte var helt hundra igår när jag gav mig ut till Bosön efter en hård men effektiv dag då jag fick mycket gjort, vilket kanske i sig gjorde att jag nog var rätt trött redan innan passet började. Saker som jag hann med, förutom en hel jobbdag med planeringar, lektioner och så vidare, var att jag besiktigade bilen på morgonen (gick igenom!!) samt gjorde en del bankärenden, så att huvudet inte var med kanske inte var så konstigt.
Väl på Bosön väntade 400-ingar i ganska så rask takt, vilket jag inte var förbered på. En klassisk Bosö-träning brukar vara att man åker till Ropsten, står där och fryser vid ingången, går ut till parkeringen då klockan slår prick 17.00 och slänger av sig jacka och väska och sedan springer de sex kilometrarna ut som uppvärmning innan man tar av sig sina vindtäta kläder och kör på som ingenting har hänt. Då jag slutar jobbet 17.00 ute på Lidingö är det lite väl dumt att jag först åker över bron och sen tillbaka, så jag brukar åka till Bosön och värma upp där om jag inte byter om snabbt och går ut och springer och möter upp de andra, men igår fick det bli värmning på banan.
Uhris var igår i alla tiders slag och skulle plåga oss stackars fjunisar, afrikaner och motionärer med 400-ingar som "till en början ska gå på 68-69, efter halva, kanske 10 stycken, kan man öka lite och efter 15 stycken måste de ner till 65". Jag la mig sist och körde på, men var inte alls med i farten och då jag blev ombedd att dra en vilket gick lite väl fort (67,3) tackade jag för mig med ont i fästet vid rumpan och alltför trötta ben och huvud. Försökte igen men utan framgång, och därför gick jag och stretchade och körde styrka istället. Vilodag idag.
En annan reflektion sen senaste inlägget var bristen på blogginlägg och löpare ute kanske visade sig vara fel, efter 4:30-Staffans inlägg om att fler springer mer. Jag själv är medlem på jogg.se där man kan registrera sin träning, men jag registrerar inte något där utan för träningsdagbok i Excel själv men det är kul att få lite inspiration. Kanske det är så att fler springer mer nu ändå?
Väl på Bosön väntade 400-ingar i ganska så rask takt, vilket jag inte var förbered på. En klassisk Bosö-träning brukar vara att man åker till Ropsten, står där och fryser vid ingången, går ut till parkeringen då klockan slår prick 17.00 och slänger av sig jacka och väska och sedan springer de sex kilometrarna ut som uppvärmning innan man tar av sig sina vindtäta kläder och kör på som ingenting har hänt. Då jag slutar jobbet 17.00 ute på Lidingö är det lite väl dumt att jag först åker över bron och sen tillbaka, så jag brukar åka till Bosön och värma upp där om jag inte byter om snabbt och går ut och springer och möter upp de andra, men igår fick det bli värmning på banan.
Uhris var igår i alla tiders slag och skulle plåga oss stackars fjunisar, afrikaner och motionärer med 400-ingar som "till en början ska gå på 68-69, efter halva, kanske 10 stycken, kan man öka lite och efter 15 stycken måste de ner till 65". Jag la mig sist och körde på, men var inte alls med i farten och då jag blev ombedd att dra en vilket gick lite väl fort (67,3) tackade jag för mig med ont i fästet vid rumpan och alltför trötta ben och huvud. Försökte igen men utan framgång, och därför gick jag och stretchade och körde styrka istället. Vilodag idag.
En annan reflektion sen senaste inlägget var bristen på blogginlägg och löpare ute kanske visade sig vara fel, efter 4:30-Staffans inlägg om att fler springer mer. Jag själv är medlem på jogg.se där man kan registrera sin träning, men jag registrerar inte något där utan för träningsdagbok i Excel själv men det är kul att få lite inspiration. Kanske det är så att fler springer mer nu ändå?
måndag 3 februari 2014
Bra träningsdagar men låg aktivitet
Det märks just nu att det är lågsäsong vad gäller löpning hos den stora massan. Vi som vill springa lite mer kör på som vanligt, och de som springer kortare och tävlar inomhus springer väl riktigt bra nu, men alla andra, var är dom? De stora utomhustävlingarna som brukar locka stora deltagare och vanliga motionärer är ju ganska långt fram, även om det är cirka sex veckor kvar till premiärloppen för året som Två sjöar runt eller Premiärmilen som ändå brukar locka en del. Jag som bor nära och brukar springa på den del som den stora massan älskar att springa på, Djurgården, får vara relativt själv på alla pass jämfört med sommaren då man riktigt tidigt ändå kan stöta på några själar. Nu är det knappt så att tidningsbudet är uppe.
Det märks också på bloggandet hos flera av de jag följer. Det är färre och färre uppdateringar (som kanske också beror på andra skäl) och det är färre glada tillrop mer än att man försöker få till vardagen så gott det går, försöker springa på trots dåligt väder, längtar till man slipper slask och massa kläder och en längtar till våren.
Träningsmässig bjöd förra veckan på en hel del bra kvalitet med ett torsdagspass som innehöll bra tröskelfart på band där jag kunde jobba ner mig i 3.33-fart utan problem. På lördagen var de flesta spårvägare och tävlade men jag och Jens snackade ihop oss om ett pass på Bosön och vi fick med oss Erik Widing från Tureberg. Medan Jens drog på 5 x 2000 nöjde jag mig med 3 x 2000 plus 1 x 600, 4 x 400 och en 200ing då magen ballade ur igen. Lite distans på eftermiddagen och lugn kväll.
Min akilleshäl den senaste tiden har varit oförmåga till långpass, dels pga väder, men även pga otroligt sega ben och trötthet. Det har liksom inte gått. Och när jag gav mig ut igår började det regna/snöa och efter 3 km var jag dyngsur och redan där trött. Började vika ner mig men försökte dra på och fick lite energi i mellanåt men efter 15 km var jag slut och såg stjärnor och drog mig hemåt. Blev cirka 17 km med otroligt trött känsla.
Just långpassen vet jag att jag reagerar bra på i träning och har jag haft ett par riktigt bra långpass brukar jag både tävla och träna bra, speciellt när jag sprungit på med hårda intervaller som nu. Därför borde det verkligen bli läge att springa lite längre och kanske ändra om så att benen blir piggare inför långpassen, även om det inte är någon brådska på så sätt. Just nu håller jag mig absolut till min ursprungliga plan och därför är det lika bra att skynda långsamt och lyssna på kroppen.
Det märks också på bloggandet hos flera av de jag följer. Det är färre och färre uppdateringar (som kanske också beror på andra skäl) och det är färre glada tillrop mer än att man försöker få till vardagen så gott det går, försöker springa på trots dåligt väder, längtar till man slipper slask och massa kläder och en längtar till våren.
Träningsmässig bjöd förra veckan på en hel del bra kvalitet med ett torsdagspass som innehöll bra tröskelfart på band där jag kunde jobba ner mig i 3.33-fart utan problem. På lördagen var de flesta spårvägare och tävlade men jag och Jens snackade ihop oss om ett pass på Bosön och vi fick med oss Erik Widing från Tureberg. Medan Jens drog på 5 x 2000 nöjde jag mig med 3 x 2000 plus 1 x 600, 4 x 400 och en 200ing då magen ballade ur igen. Lite distans på eftermiddagen och lugn kväll.
Min akilleshäl den senaste tiden har varit oförmåga till långpass, dels pga väder, men även pga otroligt sega ben och trötthet. Det har liksom inte gått. Och när jag gav mig ut igår började det regna/snöa och efter 3 km var jag dyngsur och redan där trött. Började vika ner mig men försökte dra på och fick lite energi i mellanåt men efter 15 km var jag slut och såg stjärnor och drog mig hemåt. Blev cirka 17 km med otroligt trött känsla.
Just långpassen vet jag att jag reagerar bra på i träning och har jag haft ett par riktigt bra långpass brukar jag både tävla och träna bra, speciellt när jag sprungit på med hårda intervaller som nu. Därför borde det verkligen bli läge att springa lite längre och kanske ändra om så att benen blir piggare inför långpassen, även om det inte är någon brådska på så sätt. Just nu håller jag mig absolut till min ursprungliga plan och därför är det lika bra att skynda långsamt och lyssna på kroppen.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)