Att mer än två veckors ledighet kan gå så fruktansvärt fort är i sig rätt skrämmande. Var tar tiden vägen? Framförallt föräldrar vet jag brukar fråga sig det, då barnen går från krypandes till att komma hem sent på kvällen. Men den tid vi haft runt jul nu, den har gått hiskeligt fort... Men som jag skrev tidigare, jag klagar inte, det ska bli stimulerande att gå tillbaka till rutiner igen, även om mörkret och årstiden ändå gör det lite tungt med att aldrig se ljus och trötthet tidigt på dagen.
Gårdagens sista löppass, lugn 11 km runda gav trevligt sällskap då jag sprang på Enhörna-löparen och Runners store-säljaren Andreas Bergstedt på Djurgården och vi slog följe några kilometer. Han var tydligen ute på ett långpass, och jag tyckte lite synd om honom som var tvungen att ge sig ut en söndagkväll för ett långpass, men med den kärleken man har till löpning är det egentligen ingen uppoffring, snarare glädjefullt och inspirerande att springa, oavsett tid, och det är ju därför man gör det.
Dagens pass bjöd på 12 km morgonlöpning och 10 km förmiddagslöpning avrundat med ett styrkepass, och det känns väl okej i kroppen. Eftersom det inte gäller att vara i form nu är det bara att trumma på och acceptera trötta ben. Men sen i maj, då ska det gå lätt och fint!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar