Sedan jag slutade vara heltidsstuderande har helgerna fått en annan innebörd för mig. Under min studietid var jobb på helger vanligt och ett tag jobbade jag extremt mycket. Jag hade varannanhelgsarbete på ett ställe och varfjärdehelgarbete på ett annat, vilket innebar jobb tre helger i rad och ledig en helg över en fyraveckorsperiod. Nu i efterhand undrar jag hur jag orkade. Fördelarna med jobb är dock ganska bra; du är garanterad en inkomst och slipper ta massa studielån, det finansierade de gånger jag pluggade utomlands, jag hade ofta pengar över varje månad och kunde absolut unna mig saker och ett annat perspektiv jag ofta nämner är: då jag jobbade brände jag sällan pengar, vilket också var ett sätt att spara.
Nu tycker jag dock att det är så jäkla skönt att på fredagarna veta att det är två dagar ledigt framöver med lugnt tempo. Fredagkvällarna är heliga med mat i mängder. Underbart! Då jag ofta försöker få extra tid på morgonen ser jag alltid till på vardager att väskan är packad, frukostbordet dukat etc. men det är alltid skönt att slippa stå kvällen innan och bre frukostmackor och packa utan bara gå och lägga sig. Och för den delen gå upp på morgonen, som nu, ta en kopp finjava innan frukost och uppdatera här eller läsa vartenda ord som står i tidningen. Njutning!!
Veckan har varit riktigt hektiskt med jobb i mängder, löpning i mängder och jag har varit riktigt trött på kvällarna, sådär trött så jag somnar när jag lägger huvudet på kudden och det känns som jag vaknar sekunden efter och då har jag ändå sovit sju-åtta timmar. Riktigt tungt. Löpningen har varit sisådär, jag börjar få viss smärta i tibialis posterior, strax bakom skenbenet, vilket stör i varje löpsteg jag tar. Och nej, det är inte benhinneinflammation, jag har lyckats gå in i en diskmaskinslucka som var nedfälld på jobbet och det smärtade inte alls, kan faktiskt slå på benet utan att det gör ont, det krampar efter jag kommit igång. Vi får se hur det utvecklar sig.
I alla fall hämtade jag nummerlapp igår, nummer 7 blev det vilket jag kände Wow! över, ända tills jag hämtade Larsa Södergårds nummerlapp och han hade nummer 1...
Hursomhelst håller jag kvar vid tidigare sägner, detta är ett lopp som endast är ett avbrott i träningen, inte något som jag satsar på, varvid det får går som det går. Det ska i alla fall bli kul att göra någo
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar