För en kvart sen kom jag på den perfekta vägen för att göra det här dagen till en bra dag. Det är ju bara att stryka sig! Lätt som en plätt, tills jag insåg att jag faktiskt var ganska långt fram i förberedelserna, skippat träning igår, gått förbi badet idag på morgonpromenaden och sett att det var för stängt för rengöring och därmed var gymmet stängt med, väskan var packad med tävlingskläder, mat förberett etc.. Jaha, då är det väl lika bra att springa då.
Vad finns det för fler utvägar? DNF kanske? Nja, jag tycker inte man ska bryta lopp för man är rädd att komma sist, jag menar, om det bara är en person med så kommer ju han/hon ändå komma först/sist och då är det ju inte någon mening att springa. Och att andra personer är bättre än en själv, det är ju ganska lätt att acceptera. Om jag exempelvis ikväll får stryk av Anders Szalkai som ska ställa upp tror jag ingen kommer bli förvånad, jag menar, där möts ju decennier av löpande och elitborrande mot ett års träning. Det tror jag folk har förstående för. Liksom för en sån som Uhris som det ryktas om ska springa efter att ha sprungit hem från Katrineholm i tisdags, Patrik Engström eller Jens som jag tränar med. Om jag vinner över dem är det en nyhet, man biter hund liksom, men om de vinner över mig, ja då är det hund biter man och ingen kommer reagera.
Kanske är bra med en sen start också, 19.40 tydligen, så man vänjar sig till midnattsloppet att springa sent.
No way out med andra ord. Kan inte skylla på att jag springer fel heller då loppet går runt 25 varv på stadion, jag kan inte skylla på att jag inte hittat till arenan eftersom det ligger 15 minuter hemifrån och jag kan inte skylla på 4 grader, 18 m/s och regn som på maran.
Jaha, vi ses ikväll då! Heja heja!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar