Vad jag har förstått finns det lite olika grenar inom medicinen och hälsovårdsvetenskapen. Det finns bland annat den klassiska läkarvården där man bedömer att något är fel/skadat och ska opereras eller fixas bort. Sen finns det naprapatin och kiropraktik där man tror mer på nervbanor och felställningar och att när man rättar till detta kan man få mer ordning på sin kropp. Vilket som är närmast sanningen, det vete tusan, men min spontana känsla är att jag stött på mer folk som är okunniga inom naprapatin och kiropraktiken, där enkla lösningar tycks vara att man ska bli korrigerad. Sen finns det även flera kvacksalvare till läkare, men där känns det hela lite mer vetenskapligt och genomtänkt.
För att jag ska bli bättre i knät behövs självklart bättre kunskap än mina 15 hp idrottsmedicin (eller vad det kan vara) som jag fått via GIH. Därför sprang jag passande nog på min vän Emil Svensson vid Stadion som är utbildad sjukgymnast och frågade honom om råd, och vips så var jag inskriven för en genomgång idag på Capio vid Sophiahemmet, vilket andades professionalitet. Hursomhelst mötte tre (!) sjukgymnaster upp mig; Emil, En student vid namn Oskar och en rutinerad leg. sjukgymnast som övervakade det hela och det blev 40 minuters tester och genomgång där man till slut kom på att det onda berodde på en överbelastning (såklart) men att det visade ganska tydligt att jag när jag landar i mitt steg på höger fot skjuter ut rumpan och därmed inte aktiverar denna utan låter insida lår ta smällen, varpå det blivit lite för mycket. Efter det fick jag ett program med styrkeövnignar för benen, massa ström i låret och rulla foamroller i oändligheten och nu ska det bli bättre. Ny koll på tisdag nästa vecka. Och löpningen får endast bestå av två pass a 3 km för att känna lite på steget.
Så nu är jag fan på väg tillbaka igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar