Östergötland och ännu ett steg i vuxenlivet

Varför inte börja direkt med återhämtningen genom att åka en helg i vilans tecken till Östergötland och Torpön för att tillsammans med propp och svärföräldrar vila upp sig och äta god mat, inte ha vatten och el i näreten, njuta och inte tänka på något alls? Småregnigt om vartannat, men inte ett löpsteg har tagits sen marathon. Jag vill helt enkelt inte hasta på för mycket utan jag vill vara riktigt sugen när jag börjar igen, och tro mig, det börjar jag verkligen bli!
En annan sak som vi också passade på att göra, och då menar jag inte svärföräldrarna utan min kära flickvän (som i bloggen är nämnd som propp), var att efter 3 år och 3 månader faktiskt ta och förlova oss! Så hädanefter får det bli att kalla henne fästmö!

Ikväll väntar middag (förhoppningsvis ute) och prat tillsammans med grannarna Birgitta och Bengt, som också varit med i löpningen vilket ni kan läsa om i november förra året och Jätten Bule löpet, en fantastiskt rolig upplevelse.