Efter åtta bedrövelser, flera misärer och ett paket voltaren trodde jag att det var dags att köra igång igen. Så fel jag hade. Redan i helgen anade jag att det var på väg tillbaka och i tisdags då jag kärde ett 8km pass med stegringar på kvällen hade jag ont igen. Pangbom, tillbaka på ruta ett igen. Och det som var upplagt för ett bra träningspass! Alexander Holmblad gjorde comeback, han var laddad, det var OK underlag och kroppen kändes pigg i övrigt. Men icke sa Nicke... Det bästa med passet var dock att jag satte Alex på plats med lite styrkeövningar och visade att gammal är äldst. Men nu är frågan vad jag skulle göra igen.
Då jag funderade på detta igår, slog detmig att det är lika bra att verkligen börja om på ruta ett och se över vad jagkan göra, verkligen från grunden. Så på eget initiativ kontaktade jag en idrottsläkare och fick komma samma dag på eftermiddagen, och äntligen fick jag en diagnos! Det är inte benhinneinflammation, utan en muskel som helt enkelt blivit överansträngd, vars funktion är att flexa tårna och hjälper således till i fasen då du skjuter ifrån löpsteget från tårna. En muskel som är ganska lång och var sena går udner foten upp bakom Gatrocnemius och Soleus, djupt in i benet. Tydligen en ganska vanlig skada vid halka ute.
Vad som behövs göras är att helt enkelt stärka upp muskeln med övningar för att se till att den inte blir mer överansträngd, och därmed också köra mer alternativt. Tillbaka till gymmet med andra ord för cykel, crosstrainer och styrka. Övningarna kan jag komma på några själv, men ska även till en sjukgymnast för att få hjälp med att komma igång.
När debuten i år därmed blir får vi se.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar