10 dagars semester inklusive midsommar, löpning och sjukhusbesök

Då var det ett tag sen som jag skrev och anledningarna har varit flera. En av dessa var att jag helt enkelt inte har haft tillgång till Internet i den mån som behövts för att uppdatera bloggen, en annan var att jag kände att det var skönt att vara bortkopplad från allt och för det tredje hade jag ingen lust. Men senaste tiden har som för övrigt flutit på i full galosch och det är skönt det.

Midsommar blev ett riktigt härligt firande med sill och laxlunch, jordgubbstårta, en och annan öl därimellan, kubb, boule, grillning och massa annan mat. Helt fantastiskt! Ett och annat dopp blev det också i det 16-gradiga vattnet, och jag hann även med ett par löppass.

Dock kände jag som tidigare att det inte kändes ok i kroppen då jag var trött imellanåt och pigg imellanåt. Löpningen gick fortsatt segt och jag kände att det snart fick vara nog att känna sig såhär. I måndags började jag få utslag på fingrarna, ungefär som blåsor, vilket jag trodde var det gäng myggor vi hade på rummet som hade fest medan vi sov och därmed knaprade på mina fingrar. Men när de under dagen blev fler, för att nästa dag bli fler och tredje dagen med, plus att det kliade som attan, tänkte jag att det kan ju vara värt att kolla upp. Fick därmed åka till sjukhuset i närheten där en läkare efter blodprov ställde diagnosen virusblåsor och jag fick kortison och antihistamin för att bli bättre. Då fick man det bekräftat i alla fall, och händerna ser mycket bättre ut.

Jag passade på att fråga lite om viruset och fick till svar att det kan kännas bra om två veckor eller om tre månader, då viruset måste försvinna själv och man endast kan lindra symtomen. Därmed är det inte läge att köra slut på sig själv varje vecka utan man får gå på känsla. Riktigt tråkigt.

Men jag kan i alla fall springa.

Första semesterdagen

Igår började den första semesterdagen, och den har aldrig varit så välkommen som nu. Jag ska inte tjata, men jag har varit helt slut på sistone och verkligen längtat efter att kunna vakna på morgonen och veta att det inte är en massa saker som ska fixas med och planeras inför. Att semestern börjar med midsommar är inte heller fel, då det innebär storträff med svärföräldrar, föräldrar, syskonbarn till fästmön och alla möjliga vilket är riktigt roligt.


Jag fick ett riktigt rolig besked i veckan, vilket var att på det jobb jag jobbar nu får jag fortsätta ett år till och därmed fortsätta med det jag påbörjat. Jätteroligt, och det var en liten sten som släpptes från axlarna! Därför kan sommaren bli, till en början, mer avkopplande och mindre tankfull inför hösten.


För att starta på bästa sätt var både jag och fästmön uppe 05.00 igår och jag sprang en mil innan vi tillsammans tog en kort simtur och sedan klockan 09.00 satte oss i bilen till landstället där vi kom fram 13.30 och startade med att sätta oss på soldäck vid vattnet och öppna en öl och bara njuta. På kvällen anslöt svärföräldrarna där en till öl avnjöts och lite spel spelades. På det hela en fantastisk start!


Löpningen igår var riktigt tung och seg och det har varit som om handbromsen har legat i för länge nu. Därför var jag inte uppe och sprang imorse utan tog en rejäl sovmorgon och njöt sedan av en stor frukost, innan jag sprang 11 km nu på förmiddagen och känslan idag var en helt annan och det kändes riktigt lätt att springa. Konstigt, men tacksamt. Får se om jag ger mig i väg i eftermiddag på ett till pass.


Jag tänkte, när tid ges, summera halvåret som varit löpningsmässigt och berätta mer om framtiden, och då tid finns i dagarna nu kan det komma ett inlägg snart. Håll er till tåls.

Snart sommarledigt

En fördel med att vara lärare är det stenålderspåfund som fortfarande existerar i svenska skolan som kallas för lov. Egentligen helt galet att eleverna ska vara lediga så mycket som de egentligen är. Ett faktum som också ett antal lärare känner igen sig vid är att undervisningen egentligen trappas ned i mitten av maj redan för att kanske sedan sluta innan juni ens börjat. Sen dröjer det till september igen innan undervisningen drar igång, typ 3,5 månader utan undervisning. Rätt sjukt egentligen. Att vara ledig åtta veckor på sommaren är ioförsig inte fel, men det var inte därför jag valde att bli lärare. Jag valde att bli det för jag älskar att undervisa och älskar att arbeta med idrott och ungdomar. Lov är endast en extra bonus.

Nu är det i alla fall snart dags för ledighet och den kommer bil speciell på flera sätt. Jag har valt att inte fokusera på lopp nu i sommar utan väntar tålmodigt och snällt in senare tid för löpning. Anledningen som jag kan summera ihop nu efter Kungsholmen Runt, som verkligen gick bra och var riktigt roligt, är den senaste tidens trötthet och brist på träning.

Första veckan efter Kungsholmen gick riktigt fint och lätt med bra träning, men efter insjuknande på Milspåret har jag inte varit att känna igen. För det första var det 10 dagars sjuka med en enorm tillhörande trötthet som inte släppt än riktigt, och när jag kom igång var det som att ha handbroms i, kompressorn urladdad och turbon saboterad. Det var hemskt och omotiverande att träna. Samma känsla som när man är riktigt utbränd. Och Mönsterås stadslopp, som jag hoppades att få springa fort i, gick inte alls och då var det läge att börja om från noll, eller minus noll, för att hitta tillbaka.

Sedan har jag blivit lite orolig då jag har känt av ljumskarna en del under vissa pass och tänkt på de hemska skador som drabbat löpare med ljumskont. Blev därför extra vila i löpningen och förra veckan kom jag igång mer med styrka. I helgen blev det vila till stor del.

Nu imorse när jag var ute var det därför första gången på länge som jag faktiskt kände mig OK när jag sprang, som om kompressorn i kroppen börjat komma igång och som om jag faktiskt börjat hitta tillbaka på stigen i alla fall. Inte där än men på väg att komma tillbaka på banan. Och det kändes rätt skönt.

Ser jag tillbaka på de senaste åtta månaderna är det därför rätt skönt att veta att jag har bra träning att luta mig mot. Från november har just fokus varit på att inte vara skadad utan att kunna springa på så bra som det är möjligt och långsamt komma tillbaka. Och det har faktiskt fungerat med en bra topp nu innan sommaren. Långpassen har varit flera och bra, intervallpassen varit fina och det har gått bra. Att det sedan blir ett hack i kurvan nu är bara att acceptera, jag behöver inte börja från toknoll som jag gjorde då utan vägen tillbaka är relativt kort.

Därför är det också extra skönt att jag inte har lopp att springa i sommar som jag vill fokusera på. Jag kan lite lugnare förbereda mig på att bygga upp mig själv och fokusera på hösten med fokus på kanske lite längre lopp eller kanske bara 10 km och stadslopp. Sen att det sker ett annat fokus i sommar, som jag inte berättat om än och inte kommer göra nu heller, kommer bara göra det ännu bättre.

Funderar på fortsättningen

Sommar brukar vara synonymt med bra löpning eller bra träningsmöjligheter för min del. Ända sen studenttiden har jag haft förmånen att ha fått bra förutsättningar för att kunna träna, vilket främst beror på att jag bor så pass bra så det som behövs verkligen finns runt hörnet plus lite till. Det betyder att jag är extremt bortskämd med bra möjligheter vilket gör att jag ibland viker ner mig när det är lite sämre förutsättningar, men det försöker jag arbeta bort genom att främst tänka på hur dåligt andra kan ha det samt hur vilket privilegium jag lever under. Vansinnigt egentligen.

Under studenttiden jobbade jag en del på ett gym ett tag, vilket det på somrarna kanske inte var högtryck på, vilket gjorde att jag kunde träna precis innan arbetstid och även vid luncher samt även en del under arbetstid då jag alltsom oftast började klockan 06.00 och det knappast dök upp någon innan 8.30. Där fanns det ett sagolikt tillfälle att beta av en timme om man var där lite tidigare.

Andra jobb jag har haft har varit kvällsjobb med start 14.00 vilket har inneburit att jag kunnat träna på bra på förmiddagen samtidigt som jag njutit av dagen på ett bra sätt.

De övriga förutsättningarna som finns är närhet till Spårvägens klubblokal med gym och löpband, alla möjliga gymkedjor runt hörnen, utomhussimbassäng på sommaren och sen hela Djurgården, Gärdet, Norra Djurgården runt hörnet och hela stan eller Lidingö runt knuten. Det ska bli mycket till om man inte tränar.

Tränar för mycket kanske jag har gjort nu, vilket gör att det inte känns så bra i kroppen. Kanske ännu mer beroende på att jag tror mina värden spökar, eller att jag har något virus eller liknande. Sprang 50 minuter idag, vilket ändå kändes bättre, och igår sprang jag 45 min plus att jag spelade lite innebandy med arbetskollegorna vilket var vansinnigt länge sedan. Riktigt kul. Men det är något som inte stämmer och det gäller att vara försiktig.

Jag har även funderat en del på fortsättningen kring vad jag vill göra i sommar med löpningen och vad jag ska ha för fokus. Eller om jag överhuvudtaget ska ha något fokus alls. Mönsterås Stadslopp var tänkt som en kul avslutning på våren men det gick ju om intet. Riktigt tråkigt men sådant som man får räkna med. Vad jag däremot har är en helt OK grund med 8 månaders träning bakom mig, en del lopp varav ett har gått riktigt bra, bra långpass och bra kvalitet, så jag börjar inte om från noll även om det känns så nu. Det är med andra ord ingen större fara mer än att jag tappar kvalitetskänsla och en del toppning.

Hursomhelst får början av sommaren bli att helt enkelt försöka att jobba sig tillbaka till en skön känsla i löpningen, och sedan om det går försöka stegra. Annars får jag gå tillbaka till ruta ett och klura på vad jag ska göra för att få till en bättre känsla.

Något är fel

Loppet i Mönsterås gick inge vidare, och för att summera det kort var det varmt och något var definitivt fel i kroppen. Låg länge med i täten, låg åtta efter fyra kilometer där jag inte längre kunde springa. Totalt stumma ben, yr, illamående, trött och det bara gick inte. Joggade vidare lite och tog mig till mål där jag i alla fall fick medalj. Men något är absolut fel.

Den senaste tiden har jag varit yr, trött och hängig. Klarar inte värme alls och inte med i huvudet. Vissa dagar har kroppen svarat fint medan den andra dagar varit jättetrött. Allt har hänt efter förkylningen som jag hade. Vet inte om det kan vara dåliga värden i kroppen eller om jag har fått något virus. Men det är absolut inte kul.

Därför blir det lite lugnare träning nu framöver. Ändå någorlunda planerat eftersom jag har en annan stor utmaning i sommar som väntar!

Springer lopp imorgon!

Efter milspåret har jag legat nere och varit riktigt risig och träningspassen de senaste två veckorna har varit lätträknade, få och saknat kvalitet. Då är det kanske inte heller läge att springa lopp, men eftersom jag nu ändå överlevt både vinter, våren och försommaren hittills utan skador, och hoppas givetvis att det fortsätter så, så kanske just ett lopp behövs för att skaka liv i ben och hjärta för att åter komma igång.

Loppet är i alla fall av mindre karaktär och benäget i de småländska skogarna, eller snarare den småländska kusten i den mycket fina sommarstaden Mönsterås och heter något så speciellt som Mönsterås Stadslopp. 10 km på en bana som jag delvis har sprungit på med fästmön och som delvis är ganska snabb om vi slipper blåst. Vädrets makter har jag inte spanat in i detalj heller, men är förberedd så gott det går på både kyla och milspåretvärme (även om jag hoppas på det första). Motståndare, eller medlöpare, har jag inte heller koll på förutom en studenternaslöpare (Linus Öhrqvist) som jag sprungit mot något gång. Såg att Jonas Andersson från Högby tidigare var anmäld, men inte är med längre. Hursomhelst brukar det säkerligen dyka upp några snabba vid starten så jag ska försöka hänga på så gott det går med de som springer i min fart.

Att prata om vilken tid jag siktar på, eller placering och dylikt, känner jag inte riktigt är läge efter den senaste tidens dåliga träningsskörd. Därför blir det helt enkelt ett lopp att njuta av i fulla muggar där jag hoppas att man kan få njuta av lite åskådare, lite härlig småstadskänsla och en trevlig dag. Eftersom jag dessutom är inkvarterad i fästmöns barndomshem i Oskarshamn (tre mil norr om Mönsterås) är markservicen fin, och kommer också bli ännu finare i Mönsterås där fästmöns morfar bor, cirka 5-10 minuter från starten. Det kan med andra ord inte förberedas bättre om man jämför med träningen. Att det dessutom lovas bullkalas i mål gör ju en inte mindre motiverad!

Stockholm marathon från åskådarplats

Helgen var riktigt tuff med mycket arbete kring det pulsslag som driver Spårvägens verksamhet framåt; Stockholm Marathon. För egen del bestod det av massa funktionärsjobb som visserligen var väldigt roligt men också krävande då man jobbar "gratis" på sin helg vilket gör att man är rätt trött nu på måndagen. Att jag dessutom skulle försöka planera in träning vilket gjorde att det blev tidiga morgnar runt femblecket i princip alla dagar drog säkert sitt strå till stacken.

Hursomhelst var jag drickalangare med ansvar för hela vätskestationen på Strandvägen, vilket innebar massa kånkande av bord och funktionärer som skulle fördelas etc. vilket tog på krafterna. Tog på mig att ansvara för elitens bord också, och springa och langa dricka till de som hade placerat ut sina flaskor. Langade till David Nilsson båda gångerna han passerade samt till en spanjor, Marc Roig, som var pigg i början men kroknade på slutet. Under loppet sprang även ett flertal kända ansikten förbi, 4:30-Staffan som såg pigg ut och avböjde dricka, Jossan Ambjörnsson som fick sällskap 50 meter och såklart träningskompisen Daniel Woldu som sprang riktigt bra!

Dagen efter var det Minimaran där jag hade flertalet adepter som ställde upp och det var riktigt kul att se de springa fort och deras seriositet. Passade även på att dela ut en del reklam för spårvägens ungdomsgrupper så vi får se om vi får något gensvar.

Min förkylning är fortfarande inte helt läkt och jag har fortfarande besvär av en näsa som är konstant täppt och jag är väldigt trött både i halsen och kroppsligt. Kanske också beroende på att jag är allmänt trött och längtar efter semester, men det är bara att bita ihop. Dock har jag anmält mig till ett lopp nu i helgen, som jag inte vill avslöja än, men där jag hoppas kunna starta i alla fall. Mer om det kommer i veckan.

Imorse var en gyllene morgon, uppstigning 05.00 för löpning följt av en snabb kaffe hemma innan det bar av till Kampementsbadet för lite simning. Så när man kom hem 07.10 var dubbelpass gjort och frukosten smakade himmelskt! Vackert så...