På jobbet (läs: GIH) har jag någorlunda fria lunchtider och dessutom mängder med polare som är studenter som jag kan käka lunch med vilket alltid är trevligt. Eftersom jag på något sjukt sätt ingår i personalstyrkan också kan jag välja att sitta med dessa och käka, vilket är en sällsynt blandning av folk; kollegorna inom friluftslivet, fysiologerna på åstrandslabbet, Ekblom-klanen (Örjan, Elin, Björn och Maria), ibland P-O åstrand samt en mängd docenter, lektorer och adjunkter. I torsdags hittade jag ingen polare i restaurangen så jag slog mig ner i personalrummet tillsammans med professor Håkan Larsson och pratade lite om genus, idrottssexism och forskningsfrågor. Killens främsta område är idrottspedagogik och hur vi föreställer kvinnor och män inom idrotten och hur idrotten är en manlig arena. Från att vara student och sitta och lyssna på hans föreläsningar är det ännu djupare att sitta och prata med honom på tu man hand, och man lär sig ack så mycket. Även hans kollega Karin Redelius, som är framstående forskare när det kommer till elitidrott och barnsatsning, satt med i slutet. Rätt läckert sällskap en torsdag.
I fredags var det dags att börja belasta benen med lite mer löpning, och 60 minuter stod på schemat vilket blev 58 minuter med en runda runt Djurgården. Ingen reaktion från benen heller vilket var positivt. På vägen hem från jobbet för att ta helg såg jag en Olle Walleräng från spåret komma kutande med pigga ben och piggt sinne för att köra lite 100-ingar på stadion. Alltid lika trevligt att springa på denne genomsnälle man, så pass trevligt att han dök upp igen runt på Djurgårdskanalen på min löptur idag och där vi kunde sällskapas hemåt. Den killen måste träna hela tiden, först ser man honom på fredageftermiddagen löpandes och sedan 16 timmar senare löper han fortfarande! Eller var det hans klonade jag? Överallt verkar han iallafall vara!
I eftermiddag och imorgon är det tänkt att springa på lite grann, så håll tummarna att ingen reaktion från benen sker.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar