Proffslivet är hårt. Eller inte. Speciellt inte när man ar sovmorgon, frukost, middag, massage, stretchpass och drickalangning när man springer. Det är ett härligt sätt att leva. Sen är ju självklart frågan hur länge det skulle gå att leva som man gör nu. Man skulle nog bli less ett tag, med vänner och käresta långt hemifrån. Men det är en ynnest att vara på tillfällen som det här för att få inspiration.
Långpass är en grundbult i bra löpning och jag märker när jag slarvat med de att det händer något med uthålligheten. Idag var jag tveksam till om långpass var bra för benen, och visst klagade de lite, men jag var nära att hänga på Ambjörnsson i hennes fartökning över fem kilometer innan jag tog mig till sans (efter viss övertalning av ovan nämnde samt av Kent) och tog det lugnt. Men det kändes fint! Får se hur benen reagerar imorgon.
Dagens anekdoter är att Holmblad har fixat till resultet så det står 3-2 istället för 3-1. Vår kastning av golfbollar (där jag tappade min) räknades tydligen. Det första badet togs idag med i havet, och stretchpasset med Johanna och Jossan var guld idag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar