Denna vecka har varit rätt intensiv och listan på saker som skulle bockas av var ganska diger. Jobb som tog mycket kraft, med all rätt, en hemlig grej som tog mycket tid, träning som skulle planeras, träningar för gruppen som skulle planeras och genomföras, tävlingar som de aktiva skulle åka på... Ja, listan var rätt lång. Och vips så är helgen här och nu när klockan är 16.30 undrar man var den tog vägen. Hiskeligt vad fort det går.
I alla fall, måndagen var slitig och det var trötta ben. Sprang 10 + 7 km som jag skrev tidigare, men var så trött efteråt att det blev en vilodag i tisdags. Kändes faktiskt rätt bra att ta det lite piano. I onsdags var jag nära att för första gången i mitt liv försova mig, men lyckades faktiskt bara försova mig från löpningen så till jobbet var jag i tid. Blev därför bara ett pass om 12 km med bålstyrka på onsdagen. På torsdag blev det morgonlöpning och lunchlöpning, 2 x 10 km i lagom fart. I fredags höll jag mig till ett pass a 10 km. Hade lite tankar på att kunna springa på eftermiddagen, men en heldags undervisning i solsken gjorde mig lite slö och med eftermiddagsärenden så prioriterades det bort. Med all rätt igen.
Igår var det därför dags för första intervallpasset på veckan, egentligen lite sent men med tanke på lopp och liknande kändes det kroppsligt helt rätt. Då det är Stafett-SM nästa vecka, och samtliga ska dit i princip utom jag, Jens och någon till som helt saknar snabbhet och är för dåliga, så var det ett stenhårt banpass som gällde för samtliga förutom mig och Daniel Woldu. Woldu hade dessutom ett specialdesignat marapass på schemat med 15 km löpning och sen 3 x 5 km på stadion, så jag passade på att köra 1000-ingar och hoppade därför in och ut under Woldus pass vilket både gjorde honom glad då han fick sällskap och mig glad som fick köra med någon. Jag var tveksam över formen på bena då jag har varit riktigt trött i låren under veckan, men passet gick förvånansvärt lätt och jag klockade in sju stycken 1000-ingar i 3.20-fart i snitt ganska så lagom berörd. På kvällen tog jag det lugnt.
Idag hade jag ett långpass på schemat och jag funderade lite på hur långt jag skulle springa utan att förslita mig alltför mycket. Det är ju trots allt ett lopp på söndag. Valde att känna efter under tidens gång en hade som mål att inte köra kortare än 24 km. Startade 8.45 och gav mig av på första varvet på marabanan, då det skulle ge en ungefärlig 18km-passering vid klubbis och jag skulle då kunna dricka lite om det behövdes. Och det gjorde det minsann! Riktigt varmt idag och framförallt lite kvavt plus att första milen var riktigt seg och både gjorde ont och gav mig magont. Efter drickapaus på 60 sek och snabbt toastopp bar det vidare ut på Djurgården, och efter drickat vart jag pigg igen, men vid 24 km var det i princip väggen som mötte mig och jag började bli lite osäker på om jag skulle kunna ta mig hem utan dricka. Kom då på, på ren överlevnadsinstinkt, att det finns en vattenstation vid Djurgårdskanalen som borde fundera, och gud vad skönt det var att den faktiskt gjorde det och att jag fick i mig lite. Det gjorde att det var lite lättare på vägen hem. Kryssade runt lite och knäppte av klockan på 30 km blankt på 2.13.58, dvs. 4.28-fart, egentligen lite för långt men då jag har haft få tremilapass plus att jag inte sprang långt förra helgen gjorde att jag ändå ville ha lite mer volym i passet. Risken finns att jag blir lite för sliten i veckan av detta men efter passet är känslan ändå OK. Vi får se helt enkelt.
I veckan blir det då distans imorgon, kvalitativt på tisdag, lugnt på onsdag och tävling torsdag. Sen hur helgen blir återstår att se.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar