3 dagar kvar - mantrat under loppet inprogrammerat

... vilket kommer att vara följande låt, vilket jag tycker passar perfekt till löpning i övrigt! Lyssna, ta till er och njut.

http://www.youtube.com/watch?v=3vZIEYhQduA

4 dagar kvar - Ingen smärta?

Två pass idag, morgonpass med 45 min löpning i 5min-fart med flickvän vilket kändes Ok men inte mer. Sedan ett kvällspass med bloggaren och löparen Fredrik Uhrbom son självklart förgyllde turen med historier om det ena, än det andra. Och just nu: ingen smärta i hamstrings eller knä!!! Då återstår att se om det är likadant imorgon... Livet i övrigt: examnation idag i Fotbollstränarkurs på Avancerad nivå vilket gick utmärkt!! Tre uppgifter till sen är den kursen klar vilket varit otroligt givande! Plus nytt jobb på G vilket väntas skrivas om på torsdag!

5 dagar kvar - ljus eller bara oväsentligt?

Idag sprang jag igen. Och det var en kort runda som inte direkt var speciellt jobbig och inte kändes tung eller lätt. Det var helt enkelt jag och propp som sprang ner Värtavägen, in på valhallavägen och då köerna ringlade sig långa så passerade inga bilar på södra delen av vägen varvid vi sprang valhallavägen mot gärdet på samma bana som marathon går på för att få känslan inför lördag, allt för att börja visualisera och ge bilder av loppet!! sedan in lindarängsvägen där vi körde en kilometer i marafart för propp och sedan hem. Så enkelt var det.

Och nej, det gav inga svar.

Träffade däremot gamla BB-kompisen Mackan som jag faktiskt har legat på BB med vid födsel (han är några dagar äldre dock) och vi snackade lite om livets väsentligheter. Fick ett halvt löfte om att han skulle se marathon och agera hejarklack.

Imorgon väntar fotbollsexamination och full rulle samt träning med spåret. fint seru!

6 dagar kvar - flera frågetecken behöver rätas ut

En lugn helg inleddes igår med ett löppass samt badande på lidingö. idag firades mors dag med ett löppass på morgonen, och frågetecknen som är nämnda ovan berör formen och inte minst småskavankerna som finns just nu. Är det inte hamstring som vägrar ge med sig krånglar vänster knä lätt och formen känns usel. Det är helt enkelt inte den form eller status som jag hoppats på alls 1 januari i år. Förhoppningsvis blir jag bättre, annars kanske jag gör ett skitlopp och då lär mig att kanske lyssna bättre på kroppen, strukturera om vilan och träningen samt fokusera om.

Efter andra löppasset idag som i sig gick åt skogen kom jag hem och möttes av meddelanden från skolan vilket innebar panikjobb med diverse arbeten och förberedelser jag inte haft en aning om. så från 13.30 till 19.30 var det bara jag, datorn och ett dussin böcker som skulle planera och skriva. Ojojoj... men var effektiv och fick saker gjorda. Nu går ögonen i kors så trött som jag är.

Veckan nu fram till lördag får bli som det blir. Jag är förmodligen nu inte i närheten av att klara några 2.47 med top 100 placering, men skam den som ger sig! oavsett vad ska jag definitivt stå där på lördag, stolt och glad över att jag i alla fall har chansen att springa!

7 dagar kvar - tillbaka

Tillbaka i vardagen igen efter fem dagars undervisning på GIH i friluftsliv i Sörmland! Fantastiskt väder med 20+ och sol. Har helt enkelt varit fantastiskt!! Nu är det dags att ta tag i sista finslipningen inför marathon och idag kördes ett tröskelpass innehållande 4 x 6 minuter. Resultatet var OK, men kantigt, stelt och orytmiskt och definitivt inget klipp i steget. Absolut såsom det inte ska kännas om en vecka! Nytt pass imorgon, distans som förhoppningsvis känns bättre. I övrigt har drickan bestämts till Marathon, blir totalt åtta stopp vid kilometrarna 5, 10, 15, 20 där det också blir en squeeze med frukt samt vid 25, 30, 35 och 40 där en riktig häxblandning ska tas för att komma i mål. Hemåt blir förhoppningsvis mellan 3.50-4.00 per kilometer så länge det går. En vecka kvar då. Då kör vi!!!

13 dagar kvar - försvinner från radarn

Igår var ju som sagt sista hårda passet innan maran och jag måste erkänna att kroppen var lite sliten. Det var ändå dryga 30 km som avverkades på ca 2.15 vilket de flesta skulle vara nöjda med och kroppen har visat tecken på slutenhet så det är ju inte förvånande. Därför tog jag det lugnt idag med lite släktkalas på Enskede Värdshus som var en superhit med brunch och hela Goa släkten. Kul och fick många lyckoönskningar inför maran! I övrigt kommer jag från och med imorgon åka iväg med GIH och undervisa på deras friluftsvecka på stora kvarnsjön och åkerstyckebruk! Därför kommer ni få lite radiotystnad från mig i en vecka, men med inlägg dagligen fram till maradagen sen!!

14 dagar kvar - sista långpasset med fartökning

Då var det dags för den sista värdemätaren innan det är dags att trappa ned träningen inför marathon, och svaret blev väl ett fortsatt Njaa... 30 km med fartökning sista 5 km var schemalagt och jag mötte upp spårvägarna i klubbis innan för att få lite pepp innan jag gav mig ut på marabanans andra varv, i princip från starten faktiskt! Inom fysiologi och träningslära pratar man om en del principer som gäller vid träning, där en av de mer kände ar specificiteten: du blir bra på det du tränar och ska du träna, gör det så likt prestationen som ska utföras. Med tanke på hur många gånger jag har kört marabanans andra varv och hur väl jag känner till varenda kulle runt Djurgården och stan så måste det ge mig någon fördel i alla fall.

Jag försökte hålla tempot högt hela vägen, och låg väl runt 4.10 första milen innan jag automatiskt saktade ned från strandvägen till söder mälarstrand. väl där pråmade jag på bra, men blev sjukt törstig då jag itne hade vatten med mig. lyckades ändå hålla mig till Odenplan innan jag slängde i mig lite vatten och sedan snabbt ner i klubbis för att hämta sportdryck och en smoothie, som faktiskt ska inmundigas sen på loppet också, upp på stadion och avsluta sista fem km i 3.45 fart per km. Totalt blev det ca 30 km på en sluttid av 2.11 vilket ganska fort ändå och kanske skulle motsvara en tid på runt 3.05 på maran. Baksidan kändes i slutet, lite lätt i vänster knä också, men sinnet var ganska piggt ändå. Jag får se det som ett positivt besked och om bara baksidan håller tror jag det kan bli en spännande mara, även om jag är tveksam i dagsläget!

Tipset till alla er maraspringare som inte sprungit tidigare: det är fan brant från stadshuset upp till toppen på Odenplan och det är ett gäng höjdmeter som ska avverkas i en otroligt smygande och falsk lutning. Förbered på att sakta ner farten, för risken är stor att man sedan slår sönder sig själv när sturegatan kommer med nästa backe sen.

Kvällen spenderades sen med Danske Jens, Larsa Södergård och Olle Walleräng på Olearys där vi såg klassiska klubben West Ham vinna över Blackpool och därmed ta steget upp till Premier League. Grattis!!

15 dagar kvar - ett annat halmstrå

... är vädret som jag håller stenkoll på!! Lite svårt att påverka men desto bättre att vara bra förberedd! Stockholm har ju en tendens av att vara väldigt varm och solig. 2009 då jag gjorde mitt första och enda marathon var det ca 27 grader vilket var lite väl, speciellt på vissa ställen där asfalten kokade. Jag kommer ihåg att jag drack vid varenda kontroll, var inne i varje dusch samt doppade kepsen i varje balja vatten som fanns men jag var ändå snustorr i mål. Jag har övat två gånger, Kungsholmen runt samt förra långpasset och ska även öva nästa långpass på att dricka och äta under loppet. Vatten har jag aldrig haft problem att få i mig, sportdryck likaså. Därför ska jag öva imorgon igen, med ett 30 km långpass med 5 km fartökning på slutet där jag återigen ska äta och dricka lite.

Apropå väder får det gärna vara regn, kallt och vindstilla på maradagen, eller gärna som förra året, för då presterar jag som bäst och blir minst påverkad. värst vore 30 grader och stekande sol, då blir det tufft!

16 dagar kvar - legendarisk löptur

Detta kan man kalla en legendarisk löptur, 15 km distans med legendaren och bloggaren Fredrik Uhrbom, som under den ungefär timmes långa turen berättade historia efter historia likt det han skriver på sin blogg på sajten löpning för alla. Historierna handlade om allt ifrån gårdagens bataljer på dansgolvet, Daniel Salovs rödvinsrekommendationer samt Magnus Kjäll Ohlssons egentliga rekord på 10 000 meter. sjukt underhållande!!!

Annars greppas de flesta halmstrån som finns och idag kändes det faktiskt bra på min andra löptur, sådär som det gjorde för ett år sedan! Det kommer det kommer! I övrigt gjorde bloggaren och trångsvikenlöparen Andreas Bergstedt, som jag alltid brukar prata löpning med på runners store samt även löpt med en fantatisk insats i gårdagens arenamil i Vallentuna med seger och PB på 32.55 och kommer göra en mycket intressant start i Marathon. http://upploppsrakan.blogg.se för er som vill läsa!

17 dagar kvar - tunga 1000ingar

Igår var det dags att belasta hamstrings lite mer för att se om det finns någon möjlighet at springa fort igen efter alla krämpor, så 6 x 1000 var på schemat. Ganska tungt och när Kent förordade första inter vallen på 3.25, andra på 3.20 och sen öka var det bara att göra som han säger.

Så på´t på stadions löparbanor tillsammans med dykarlarsa. öppnade första lite snabbare och landade på 3.20 prick. andra gick lite fortare, och fortfarande kändes inte hamstrings vilket kan bero på att jag hade käkat en banan innan som hela tiden gjorde sig påmind i halsregionen och som var uppe och nästan tittade ut när tredje intervallen passerades på 3.11. tog det lite lugnare med en på 3.14 och rullade av den femte på 3.18 innan jag fick kramp i magen utav bananjäveln vid halve sjätte och bröt efter 800 då det gick för långsamt. Orutinerat. Men hamstrings klagade inte då, utan känner bara lite lätt nu i fästena, men liksom Per skriver i sin blogg http://justnuvilljagspringa.blogspot.se/ att det inte är någon Ko på isen så länge rumpan är i land så får jag vara riktigt nöjd. Maran ska ändå inte gå så fort, jag hade cirka 11 mil i benen innan passet och känslan var OK. Det finns med andra ord hopp!!

Idag börjar det dra ihop sig på fotbollstränarkursen med de sista övnignstillfällena innan examination samt även tenta i träningslära. Men innan de ska kiropraktorn besökas för lite knäckande och masserande.

18 dagar kvar - Tålamod

Trots att hamstrings är lite stram är det ingen idé att hetsa upp sig, utan jag har rullat på bra den närmsta veckan:

Torsdag: dubbelpass distans
Fredag: dubbelpass distans
Lördag: lätta intervaller plus distans
Söndag: långpass 30 km
Måndag: dubbelpass distans
Idag: distans plus intervaller
Imorgon: Kiropraktor igen.

Faktum är att det känns ok i benen och sinnet, har haft bra återhätmning i och med lyxjobbet på GIH, där det finns tid till planering, och till skillnad från statoil, är lite mer återhämtande. Allt löparsnack med Larsa Södergård och Jeppe Nelsén aka orienterarjeppe gör nog sitt. Kul att göra det man nästan är utbildad till också!

Det är i alla fall dags att snart se hur det kan bli till maran. Hamstrings ska få känna lite färg idag på bana, sedan besök imorgon, och sedan mer fart igen. Det bör göra susen.

19 dagar kvar - långpass som var OK

Vi kommer närmare och närmare. Förra veckan krånglade baksidorna vilket betydde att all träning med fart var bannlyst. Lördagsintervallerna bestod därför av 1 x 2km, 2 x 1,5km + 2 x 0,5 km i låg fart, cirka 3.45, vilket inte var lätt när samtliga andra drog iväg och avslutade med tusingar som gick på 3.03. Hamstrings var dock nöjd efteråt och klagade inte, så det blev en eftermiddagstur ockå. Faktiskt har jag kört dubbla pass tors, fre, lör, samt gör det eventuellt idag, och det känns ok.

Igår vart det långpass, andra halvan på marabanan med en sista förlängning på 5-6 km med fartökning. Och tro fan, det kändes faktiskt OK!! Stop för påfyllning av dryck var det enda, annars rullade det på fint. Sprang om tre Team sthlm marathon-grupper samt några motionärer, så farten var väl OK också. Denna vecka kommer jag fortsatt rulla mer distans, kanske lite ner i marafart, för att få det att stämma. Har det ganska lugnt med Jobbet på GIH också, så det finns en del tid att klämma in bra pass på.

23 dagar kvar - snart dags ju!

Desto finare naturen har blivit i och med våren desto mer vet man att maran närmar sig steg för steg. Eftersom jag också projekterat för ett bra tag sen, 1 januari för att vara exakt (http://utivuxenlivet.blogspot.se/2012/01/nytt-ar.html) så har jag haft ett tag på mig att slipa formen och förutom det även haft hjälp av Spårvägens fantastiska ledare och inte minst friidrottslandslagets tränare Kent Claesson. I princip borde det då finnas mycket god chanser med den potentialen att marathon ska gå. Men, nu står jag här lite tveksam innan och skräms över den långa distansen som ska avverkas fort!

Efter Kungsholmen runt har höger baksida fortsatt jävlas med stelhet, kramp, smärta och allt som kan tänkas. Igår besöktes kiropraktorn, som såg ett lite skevt bäcken plus korta sätesmuskler och masserade ut och knakade det som kunde. Ska på återbehandling nästa vecka för att se. Känslan under Kungsholmen runt var annars klockren, och med den känslan tror jag minsann att det inte ska vara någre större svårigheter mer än att det som för alla andra gör jävligt ont vid 33-35 kilometer. Samtidigt är skillnaden större än 21,1 kilometer om man jämför ett halvmarathon med ett marahon. Det är mycket skit som händer i kroppen i slutet.

Ingen panik på torpet än!! Var ute imorse på en seg men härlig runda på Djurgården och ikväll väntar mer distans med laddning för ett långpass i helgen.

26 dagar kvar - riktig rapport

Då ska jag försöka skriva en lite mer utförligare rapport kring vad som skedde under Kungsholmen runt! Tack ändå Staffan för positiva kommentaren! Ska försöka utveckla mig ytterligare så ett ännu högre tempo kan bli behagligare, eller i alla fall så jag inte krampar :)

Kom laddad, glad och positiv till rålis för att möta upp Kent och Uhris och för att känna på stämningen och glida in på muggen. Kent hade barn till start så det blev ett snabbt snack med honom och Uhris var löpglad som alltid och ville köra en lång uppvärmning. Propp, tillika flickvän, kände sig lite snuvig men hade ändå hopp om en bra tid.

Efter uppvärmning på 3,5 km väntade ombyte, snack med farsan som återigen agerade lagledare och ge lite mat till Kent för langning vid 10 km. Det gäller ju att kunna få i sig något under Maran sen för att det ska flyta och varför inte öva nu. Pripps Sportdryck pga. aminosyrorna och en fruktmos-för-barn-squeeze-påse fick det bli. vidare dras taktiken upp med Kent: gå på känsla men försök ha en riktmarkering vid 10 km på 36 min och slut på 1.15.

Stegringar, löpskolning och laddning. Kände direkt att kroppen var på en annan nivå och att detta kunde bli något bra. valde vänstran klungan vid starten och tanken var en lugn start utan rusning för att hitta rytm. Pang iväg vid startskottet och första km gick på 3.24 i samlad fart, vid andra km stod klcokan på 6,55 och vid tre stod det på 10.15. Ingen långsam öppning men kontrollerad för att ha energi. Sen kom frågan, dra på eller ligga kvar? Kände mig pigg och lät benen löpa fritt, noga med att inte rusa utan hålla tillbaka och hamnade vid första fem i en bra klunga som jag sedan löper ifrån och börjar ta mark. 17.30 på första fem vilket är perfekt enligt plan! Sedan börjar de gå uppför, första backen samt lite blåsigare, ser till att ligga bra bakom en klunga och Jesuslöparen, och vid sju km möter jag Kent och farsan som skriker att det ser bra ut. Klungan är perfekt tempomässigt och med denna kan det gå kanon!! Vid tio km, som passeras på 35.20, langas mat men klungan viker alla av till målområdet medan jag har ett varv till kvar. Faan!! 50 meter upp till nästa och 50 meter bak, ligger helt fel... Men, käket går bra, steget flyter på trots motvind och kroppen svarar! Väl vid 10,5 står även Jonas Dickson, gammal skolkamrat, och hejar, varpå steget bli än lättare och när speakern ropar ut att jag ligger på sjätte plats, då vill man stanna tiden ett kort ögonblick och bara njuta!

11 km, 12km, 13 km, 14 km, jävlar, börjar känna i höger hamstring plus motvinden börjar bli jobbig. sänker mig till 3.45 fart men inser snart att jag får svårt att höja tempot. Baksidan börjar smärta rejält och gruppen bakom hinner ikapp. Skönt med klunga, bara följa med tänker jag, men prick vid 15 km känns baksidan rejält och jag får riktigt svårt att hänga med och släpper. tempot nere i 3.50 fart och lika pigg som den var vid 9-10 km, lika plågad är den nu. Släpper upp ytterligare löpare då smärtan fortsätter, och känner att det inte kommer gå över. från 18 km är det ren och skär plåga, och tre kilometer, vilket känns som vilken uppvärmningsjogg som helst, är fruktansvärt långt...

Jobbar på och börjar varva folk tillhörande motionsklassen, och hör en charmig dam ropa "men gud, de har ju sprungit två varv!" ner till målområdet och 20 km skylten och inser att 1.15 är förlorat. samtidigt har min löpstil mer gått till Quasimodo-lunk och jag har ingen rytm eller tempo kvar. sista varvet runt går i 4.10 fart och vid målgång skriker baksidan efter stretch, vilket sker efteråt men jävlar vad ont! Smått missnöjd över resultatet, ändå ganska nöjd med vad kroppen presterat och helnöjd med känslan under loppet gör ändå detta till ett fall framåt!!

Så, 17e plats, 1.17.19, och en erfarenhet rikare. ska bli spännande att se hur maran utvecklas!

Short race report!! 17e man, 1.17.19

För att göra er nyfikna mindre nyfikna och för att ge ett hum om vad som hände; Öppnade lugnt, första fem i lugnt tempo på 17.30. Låg perfekt i en klunga från åtta km och framåt! Milen passerades med lätthet på 35.20, där matlangningen med Kent gick super. Ut på andra varvet som femma-sexa med total avsaknad av klunga. Krampt vid 15 km i höger baksida, stum och tung. Upphunnen, omsprungen och totalkramp vid 20. Stapplade runt sista kilometern i 4.10 fart med sjuk smärta vilket syns på youtube men i mål kom jag! Uförligare rapport imorgon. Förmodligen förklaring av kramp: Mister naprapat Will Tell me this week, förmodligen ett skev bäcken plus hård öppning. Alltför nu. Stop. Utförligare rapport kommer imorgon. Full stop.

Race imorgon!

Nej nu får det fan vara nog. Mycket har hänt sen terrängen återigen gjorde mål på mig och nu har 2-0 i matcher. Fortsättning lär följa där. Men, det är minsann över ett år sen sist då löparkarriären började med Danderydsloppet som dessvärre inte fick besök i år pga. vila och laddning inför imorgon. Dock tog Orienterarjeppe en rejäl skalp i och med tredjeplatsen i tävlingsklassen på fina 35.46. Jag undrar var jag själv hade placerat mig på den svårlöpta banan, men det vet man aldrig. Annars har träningen varit sisådär, piggheten i benen finns om man rotar djupt, men det är frågan hur djupt man kan rota imorgon. gårdagen bjöd på lätt löpning och lite stegringar, inget direkt test, och idag ska jag känna några km på löpbandet för att se.

Något som jag och Kent dock ska prova imorgon är langningen av mat som måste övas upp inför marathon. Jag ska helt enkelt prova att käka lite imorgon, vilket knappast lär hjälpa mig, men vilket måste provas för marathon. förslag på sportdryck någon? Pripps energy som innehåller aminosyror eller maxim som ser häftigast ut?

I övrigt så har jag börjat jobba på ett nytt ställe ett tag; GIH och Calle Thorell ringde pga. lärarbrist till Friluftslivet och Orienteringen som sker nu med ettorna, och vem är man inte om man ställer upp. Känns lite konstigt att sitta i ett lärarrum som nu medan korridorerna där man själv gick i är utanför och man agerar lärare. Ojojoj... men roligt är det!!

För alla er som är sugna på att se Kungsholmen Runt imorgon har jag startnummer 53, är sjukt pratsugen, förmodligen klädd i Himmelsblå Spårvägenkläder och sjukt taggad. Hejarop uppskattas!